Svåra förhållanden i Röda havet drabbar olika fartyg olika. Europeiska fraktfartyg måste segla runt Afrika för att undvika attacker medan kinesiska och ryska fartyg undgår störningar. Svenska företag oroar sig främst över störningar i leveranskedjor utanför Europa, enligt nya siffror från Svenskt Näringslivs Företagarpanel.
“Vi ser att deras fartyg går igenom, vilket uppenbart snedvrider konkurrensen”, säger Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart.
Röda havet är ett särskilt bekymmer där huthirebellerna har attackerat fartyg under de senaste månaderna.
– Det är inte så att det inte finns trafik där, däremot är det väldigt få fartyg med koppling till västra hemisfären som passerar därigenom. I princip kan man säga att den europeiska trafiken går runt Afrika för att ta sig till och från Europa, säger Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart.
Medier rapporterar att inte alla fartyg attackeras i Röda havet. Kinesiska och ryska fartyg verkar inte vara måltavlor för attacker, möjligen på grund av en överenskommelse, enligt Bloomberg.
– Vi ser att deras fartyg går igenom, vilket uppenbart snedvrider konkurrensen. De seglar den kortaste vägen och angrips inte av huthimilisen. I den meningen blir attackerna någon form av ekonomisk terrorism också, säger Anders Hermansson.
Han noterar en växande oro bland sina medlemmar, där alla nu väljer att segla runt för att undvika risker för sin personal.
En nyligen publicerad rapport från Världshandelsorganisationen visar att handelsriskerna ökar i kölvattnet av Röda havets utveckling. Antalet veckopassager har minskat med 45 procent, restiden mellan Asien och Europa har förlängts med 17 dagar i genomsnitt, och en längre kris kan öka inflationstrycket.
– Det är allvarligt eftersom det är ett angrepp på den internationella handeln. Ytterst är det civila fartyg som blir angripna med militära medel. Det är oacceptabelt och påverkar hur vi handlar och våra flöden. Både industri och handel är relativt känsliga för störningar. Det blir problem i logistikkedjorna, säger Anders Hermansson.
Effekterna har dock varit mindre än många förutspådde, eftersom sjöfarten inte låg på maximalt kapacitetsutnyttjande innan attackerna inleddes.
– Det man kan vara riktigt orolig för är effekten på lång sikt av det här. Attackerna visar att man med relativt små medel kan störa världshandeln och att det faktiskt leder till effekter i form av pris- och kostnadsökningar. Det påverkar import och export, säger Anders Hermansson.
Cyberattacker tar en tungt på tjänsteföretag, enligt Svenskt Näringslivs Företagarpanel. Även bortom Röda havet är utmaningarna för utrikeshandeln påtagliga. I panelens undersökning placerar sig cyberattacker och it-risker på andra plats. Samtidigt som fysiska attacker sker i regionen, pågår en konstant cyberkonflikt mellan handelsländer.
Henrik Isakson, ansvarig för handelspolitik, betonar hur detta fenomen har blivit vanligt förekommande och till och med normaliserat. Att både Ryssland och Kina, stora handelspartners, engagerar sig i sådana aktiviteter är anmärkningsvärt. Han framhåller särskilt det tragiska i situationen.
Inte minst drabbas tjänsteföretag hårt.
– Det borde ha att göra med att deras affärsmodeller är mer utsatta. Alla företag använder it-tjänster så alla företag utsätts för cyberattacker. Men de företag vars hela affärsidé är att erbjuda it-tjänster drabbas förstås i ännu högre grad av cyberattacker, säger han.