En ny studie från det EU-stödda innovationsföretaget EIT InnoEnergy visar att en blandad flotta av ellastcyklar och elleveransbilar kan spara logistikbolag betydande kostnader jämfört med enbart eldrivna lätta lastbilar och leveransbilar. Studien pekar också på en förbättring av livskvaliteten i städerna.
Genom att övergå från 100 procent eldrivna leveransbilar till en blandad fordonsflotta med 80 procent ellastcyklar och 20 procent elleveransbilar kan en stor logistikaktör som levererar två miljarder paket per år spara över 6,2 miljarder svenska kronor årligen vid 2030. Dessutom kan utsläppen från sista milen-logistik minska med upp till 80 procent (Avrundade siffror. Uträkningar i ursprunglig studie i euro).
Detta är särskilt värdefullt för logistikföretag som måste bibehålla lönsamheten samtidigt som de möter den ökande kundefterfrågan, där paketvolymen i EU för närvarande ökar med 8-14 procent varje år (Baserat på prognoser från McKinsey, Euromonitor, IMF och Transport Intelligence).
Samtidigt ställer nya krav, som Stockholms kommande innerstadsförbud mot fordon med förbränningsmotorer, press på logistikoperatörer att minska koldioxidutsläppen från sin verksamhet.
– Logistikleverantörer idag hanterar många samtidiga utmaningar: ökande paketvolymer, strängare stadsregler och behovet av att spara kostnader i en verksamhet med låga marginaler, säger Jennifer Dungs, Global Head of Mobility på EIT InnoEnergy. Vår studie visar att ellastcyklar inte bara är ett hållbart sätt att möta utmaningarna, utan också är lönsamma för stora logistikaktörer att använda. Detta gäller redan idag, men ännu mer till 2030.
Studien visar att användningen av ellastcyklar kan minska den totala kostnaden per paket jämfört med att bara använda elleveransbilar, oavsett blandningen av fordon och stadslayout.
I ett grundscenario med 60 procent ellastcyklar och 40 procent elleveransbilar i en stor, tätbefolkad stad skulle kostnaderna per paket minska med 56 öre år 2023 jämfört med enbart elleveransbilar. För en logistikaktör som levererar två miljarder paket per år skulle detta innebära årliga besparingar på över en miljard svenska kronor idag (2023) och 4,4 miljarder kronor år 2030.
I ett optimerat scenario med 80 procent ellastcyklar och 20 procent elleveransbilar i en medelstor stad skulle kostnadsbesparingarna vara ännu större, över 90 öre per paket år 2023. Det skulle motsvara totala årliga besparingar på över 1,7 miljarder kronor för en stor logistikaktör. År 2030 skulle kostnadsskillnaden per paket öka till över 3,17 kronor, vilket motsvarar totala besparingar på över 6,2 miljarder svenska kronor.
Det är viktigt att notera att besparingarna uppnås trots extra kostnader för blandade flottor, som ökade personalkostnader för paketsorterare och förare av fler små elleveransfordon.
Utöver kostnadsbesparingar antyder studien att introduktionen av ellastcyklar kan minska utsläppen från sista milen-leveranser med upp till 80 procent i Europas 100 största städer. Dessutom minskar blandade flottor trycket på lokala elnät, vilket motsvarar upp till 850 hushålls årliga energibehov i besparingar per stad.
Jennifer Dungs tillägger: – För att utnyttja potentialen hos blandade flottor, har städer och logistikleverantörer ett egenintresse av att arbeta tillsammans. Det finns en stor potential här för utveckling av offentlig-privata partnerskap för att optimera infrastrukturplaneringen. På det sättet kan man uppnå alla fördelar med ökad hållbarhet, mindre utrymmesbehov och större kostnadsbesparingar
Studien genomfördes för europeiska marknader med hjälp av data och analytiskt stöd från strategikonsultföretag, paketleverantörsföretag och EIT InnoEnergys partners. Den undersökte olika stadstyper och sammansättningar av fordonsflottor och baserade sina resultat på en kombination av input, publicerade källor, expertintervjuer och modellering.
Källa: InnoEnergy