Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss angående sjöfartsnäringen. ”Regeringen vill utveckla den svenska sjöfarten. Det handlar både om jobben, transporteffektiviteten och klimatet. De regelförenklingar som nu föreslås i lagrådsremissen är ytterligare en bit i regeringens arbete för att främja sjöfarten” säger infrastrukturminister Anna Johansson i ett pressmeddelande från Näringsdepartementet.
I lagrådsremissen föreslås att registreringen av mindre skepp förenklas. Genom att storleksmåtten för indelningen av fartyg i skepp och båtar ändras så att fartyg bara kommer att räknas som skepp om deras skrovlängd är över 24 meter. I dag gäller att ett skepp ska ha en längd på minst 12 meter och en bredd på minst 4 meter. Detta innebär att pantsättningen av skepp genom pantbrev och inteckningar bara kommer gälla de lite större fartygen som fortfarande kommer att klassas som skepp. Detta underlättar ägande och användande av mindre fartyg i de maritima näringarna.
Registreringsskyldigheten för båtar utökas till att inte bara omfatta båtar som används i vissa yrkesmässiga syften utan även andra båtar, men då bara om skrovlängden är 15-24 meter.
Regeringen föreslår också att det införs en möjlighet till en villkorad tillfällig registrering i fartygsregistret för att underlätta överföringen av skepp som köpts i utlandet och ett utländskt fartygsregister kräver registrering i Sverige innan slutlig avregistrering kan ske i det gamla hemlandet. Den otidsenliga rätten till särskiljande skeppsnamn avvecklas också eftersom skepp i dag identifieras genom sitt så kallade IMO-nummer från FN:s sjöfartsorganisation. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2018.
Källa: Regeringskansliet
