Sjöfarten är sedan drygt ett år skyldig att rapportera sina utsläpp inom EU:s utsläppshandelssystem (ETS 1). I dagsläget finns dock begränsade möjligheter att vidta åtgärder mot fartyg som bryter mot regelverket. Regeringen har därför beslutat om en proposition med förslag på fler möjligheter för myndigheter att verkställa beslut.
– Alla sektorer i vårt samhälle måste bidra till klimatomställningen. Nu ser regeringen till att sjöfartens utsläpp övervakas och rapporteras på ett korrekt sätt. Följer man inte regelverket ska det få konsekvenser, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Sedan den 1 januari 2024 ingår sjöfart i EU:s utsläppshandelssystem. Rederier är skyldiga att övervaka sina utsläpp och överlämna utsläppsrätter enligt EU:s förordning om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och enligt ETS-direktivet.
Om ett rederi inte uppfyller sina skyldigheter kan de bli föremål för så kallade tvångsmedel. Det innebär att rederiets fartyg kan avvisas, kvarhållas eller förbjudas att anlöpa svensk hamn. Om ett fartyg inte följer ett beslut om tvångsmedel saknas i dag möjlighet för svenska myndigheter att se till att beslutet följs.
Regeringen har fattat beslut om en proposition med förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser som innebär att ett beslut om tvångsmedel ska kunna förenas med vite. Vite är vanligt förekommande i svensk miljölagstiftning och bedöms kunna bidra till att få rederier att uppfylla sina skyldigheter och följa eventuella beslut om tvångsmedel.
Det föreslås också att Polismyndigheten och Kustbevakningen ska hjälpa till med att verkställa beslut om kvarhållande av fartyg eller förhindra överträdelser av ett förbud för fartyg att anlöpa svensk hamn.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Källa: Regeringskansliet
