Estland planerar Baltikums största depå för Rail Baltica

Det nya rullmaterieldepån i Rae kommun i Harju ska bli det största i Baltikum och samla underhåll och drift för Rail Baltica i Estland. Illustration: Rail Baltica / WKZ
Det nya rullmaterieldepån i Rae kommun i Harju ska bli det största i Baltikum och samla underhåll och drift för Rail Baltica i Estland. Illustration: Rail Baltica / WKZ

Rail Baltica Estonia upphandlar byggandet av ett stort tågdepå i Harju. Anläggningen ska stå klar 2028. Rail Baltica Estonia har offentliggjort en upphandling för byggandet av ett omfattande depå- och underhållscentrum för den framtida höghastighetsjärnvägen Rail Baltica i Estland. 

Anläggningen ska byggas i Rae kommun i Harju län och planeras stå färdig senast vid utgången av 2028. Depån blir ett strategiskt infrastrukturobjekt där all underhålls-, reparations- och driftverksamhet för Rail Balticas rullande materiel i Estland ska samlas. Enligt Rail Baltica Estonia kommer anläggningen i Soodevahe-området att bli det största depåområdet i hela Baltikum. Upphandlingen omfattar både detaljprojektering och själva byggnationen av depåbyggnaden, inklusive interna serviceplattformar. Sista dag för att lämna anbud är den 10 mars 2026. 

Avtal med vald entreprenör planeras att undertecknas i slutet av april. Slutdatum för byggarbetena är satt till den 31 december 2028. Det uppskattade värdet på upphandlingen uppgår till 41 331 818 euro exklusive mervärdesskatt. 

Strategisk knutpunkt för Rail Baltica 

Enligt Lauri Ulm, teknisk direktör och styrelseledamot i Rail Baltica Estonia, är depån avgörande både för järnvägssystemets funktion och för sysselsättningen i regionen. 

- Det rullmaterieldepå som byggs i Rae kommun kommer att möjliggöra samtidig service av upp till sex höghastighetståg eller tolv regionaltåg och samla alla funktioner för underhåll och beredskap i ett enda integrerat helhetsgrepp. Det innebär 150 till 200 fasta, högkvalificerade arbetstillfällen och skapar en stabil grund för Rail Balticas driftsäkerhet under de kommande decennierna, säger Lauri Ulm. 

Han pekar också på att anläggningen väntas bli ett av de viktigaste kompetenscentrumen för reparation och underhåll av järnvägsfordon i hela Baltikum. 

- Byggnaden är inte enbart avsedd för underhåll av tåg, utan ska samla alla funktioner som rör fordonens livscykel under ett tak – från reparation och rengöring till kontorsytor. 

Utformning och kapacitet Den planerade depåbyggnaden delas in i två huvudsakliga delar. Den centrala delen blir en stor underhållshall där allt service- och reparationsarbete ska genomföras. Den andra delen utgörs av en trevånings administrationsbyggnad. Depån ska omfatta åtta spår inomhus, varav sex blir underhålls- och servicespår med en användbar längd på totalt 1 380 meter. 

Detta gör det möjligt att samtidigt serva upp till sex höghastighetståg på cirka 220 meter vardera, eller upp till tolv regionaltåg på cirka 110 meter, samt kombinationer av dessa beroende på driftbehov. Utöver detta planeras en separat tvättanläggning för tåg samt ett särskilt spår för hjulsvarvning, där hjulprofiler kan bearbetas för att säkerställa säker och effektiv drift. 

Utomhusområdet kommer att omfatta ytterligare sex servicespår för rengöring, utrustning och uppställning av tåg. Därmed ökar den totala kapaciteten för samtidig hantering av fordon till en nivå som motsvarar kapaciteten inne i byggnaden. 

Elron blir första användare 

Den estniska statliga persontrafikoperatören Elron blir den första aktören som använder depån. Elron kommer att nyttja anläggningen och tillhörande tjänster genom ett hyresavtal. Planeringen av depån har pågått under flera år. Upphandlingen av projekteringen vanns redan 2020 av ett gemensamt anbud från OÜ Reaalprojekt och NORD PROJEKT AS. 

Om upphandlingsprocessen fortlöper enligt plan ska byggstarten ske i slutet av 2026. Anläggningen ska därefter överlämnas till Rail Baltica Estonia senast vid utgången av 2028. Del av ett större höghastighetsprojekt Rail Baltica är ett av Europas största pågående järnvägsprojekt och syftar till att skapa en ny höghastighetsförbindelse mellan Tallinn, Riga, Vilnius och Warszawa, med vidare kopplingar till det europeiska järnvägsnätet. 

Projektet ska integrera de baltiska länderna i det europeiska järnvägssystemet med standardspårvidd. Depån i Rae blir en central komponent för att möjliggöra stabil drift, men projektet är också förenat med betydande kostnader, tekniska risker och långa tidshorisonter. För Estland innebär satsningen både nya arbetstillfällen och ett långsiktigt åtagande för drift och underhåll av en helt ny höghastighetsinfrastruktur. Samtidigt har Rail Baltica som helhet präglats av diskussioner om kostnadsökningar, tidsförskjutningar och finansieringsbehov, vilket gör depåprojektet till en viktig men också resurskrävande del av helheten. 

Källa: Rail Baltica