Tysklands officiella mål att installera 10 gigawatt elektrolyskapacitet för grön vätgas till 2030 kommer sannolikt inte att nås. Det visar en ny analys från Institute of Energy Economics (EWI) vid Kölns universitet. Enligt institutet har flera planerade projekt ställts in eller försenats, samtidigt som höga kostnader och svag betalningsvilja bromsar utbyggnaden.
I dag är endast 181 megawatt elektrolyskapacitet i drift i landet. Ytterligare cirka 1,3 gigawatt från 22 projekt har fattat slutligt investeringsbeslut eller är under byggnation och väntas tas i drift senast 2027.
– Däremot har nästan 3 gigawatt av de planerade projekten tagits bort ur databasen eftersom de antingen har ställts in eller inte har uppdaterats på mycket lång tid, uppger EWI.
Om samtliga projekt som hittills har annonserats fram till 2030 skulle genomföras, skulle den totala kapaciteten kunna nå 8,7 gigawatt. Det är dock fortfarande tydligt under det politiska målet på 10 gigawatt.
Utbyggnaden går långsammare än planerat
Institutet pekar även på att många projekt inte realiseras enligt tidsplan. I februari 2024 hade 680 megawatt annonserats för idrifttagning under 2025. Men endast 25 procent av denna kapacitet togs faktiskt i drift under förra året.
– Det innebär att ungefär tre fjärdedelar av elektrolyskapaciteten antingen tas i drift senare än utlovat eller har ställts in, konstaterar EWI.
Förseningar kan också drabba projekt som är planerade för de närmaste åren. Mer än 20 projekt med planerad start 2026 har presenterats, men 14 av dessa, med en samlad kapacitet på över 1 gigawatt, har ännu inte fattat slutligt investeringsbeslut eller meddelat byggstart.
– Det är därför tveksamt om dessa projekt kommer att kunna realiseras inom ett år, skriver institutet.
Höga kostnader och låg betalningsvilja
Ann-Kathrin Klaas, ansvarig för forskningsområdet vid EWI, pekar på flera strukturella hinder.
– Utöver regulatorisk komplexitet och osäkerhet innebär höga investerings- och driftkostnader, i kombination med relativt låg betalningsvilja hos kunderna, att endast ett fåtal projekt hittills har nått slutligt investeringsbeslut, säger hon.
Hon tillägger att utbyggnaden av produktion, efterfrågan och infrastruktur måste ske parallellt.
– Det kan leda till samordningsproblem och förseningar i enskilda projekt.
Liknande slutsatser har dragits av den statliga tyska energimyndigheten Dena. I en rapport från december konstaterar myndigheten att projekt motsvarande 8,8 gigawatt planerar att tas i drift till 2030. Samtidigt bedömer Dena att endast mellan 2,4 och 6,6 gigawatt med hög till medelhög sannolikhet faktiskt kommer att realiseras till dess.
Starkt beroende av offentligt stöd
Dena pekar också på att mer än 80 procent av de gröna vätgasprojekt som i dag är i drift har fått offentligt stöd. Nästan en tredjedel av den totala elektrolyskapacitet som planeras till 2030 har finansierats med nationella eller EU-medel.
– En orsak är att många projekt konkurrerar om begränsade stödmedel i upphandlingsprocesser, förklarar Dena. Ett exempel är den första auktionsomgången inom European Hydrogen Bank, där tyska projekt inte kunde konkurrera med projekt i andra europeiska länder på grund av högre budpriser.
I den andra omgången tilldelades två tyska projekt initialt kontrakt, men dessa drog senare tillbaka sina bud innan bindande finansieringsavtal tecknades. Sökande uppger också att byråkrati och långa tillståndsprocesser, delvis kopplade till statsstödsregler, försvårar genomförandet.
Dena framhåller dessutom att EU:s strikta krav för vad som får klassas som grön vätgas driver upp produktionskostnaderna, vilket i sin tur försämrar projektekonomin.
Största projekten – men fortfarande begränsad skala
Det största gröna vätgasprojektet som i dag är i drift i Tyskland är kemikoncernen BASF:s Hy4Chem-anläggning på 54 megawatt i Ludwigshafen. Flera större projekt väntas dock starta före utgången av 2027. Det största av dessa är energibolaget EWE:s projekt på 280 megawatt i Emden i nordvästra Tyskland.
Sammantaget pekar både EWI och Dena på att Tysklands vätgasstrategi står inför betydande ekonomiska och praktiska hinder. Trots politiska krav på ökad användning av grön vätgas, bland annat inom transportsektorn, tyder utvecklingen på att utbyggnaden går långsammare än vad regeringens mål förutsätter.
Källa: Institute of Energy Economics (EWI), University of Cologne, samt Deutsche Energie-Agentur (Dena).
