Sjöfartsstödet fortsatt avgörande för svenska rederier

Efter pandemin har stödnivån gradvis ökat, men ligger fortfarande under nivån från 2019, då sjöfartsstödet uppgick till 1,56 miljarder kronor. Foto: manuel keller/Unsplash
Efter pandemin har stödnivån gradvis ökat, men ligger fortfarande under nivån från 2019, då sjöfartsstödet uppgick till 1,56 miljarder kronor. Foto: manuel keller/Unsplash

Sjöfartsstödet hade fortsatt stor betydelse för den svenska rederinäringen under 2023 och 2024. Stödet, som ska möta internationell regelverkskonkurrens, bidrog till att upprätthålla lönsamhet och motverka utflaggning av svenska fartyg. Trafikanalys utvärdering visar att många rederier utan stödet skulle uppvisa negativa finansiella nyckeltal.

Stödet ökade efter pandemin

Under 2024 erhöll 33 rederier sammanlagt cirka 1,42 miljarder kronor i sjöfartsstöd. Motsvarande siffror för 2023 var 34 rederier och cirka 1,39 miljarder kronor. Det innebär en fortsatt ökning jämfört med 2022, då stödet uppgick till cirka 1,33 miljarder kronor. Nivåerna ligger dock fortfarande under 2019, då stödet var cirka 1,56 miljarder kronor.

Avgörande för lönsamheten

Analysen visar att sjöfartsstödet är centralt för att skapa förutsättningar för lönsamhet inom svensk sjöfart. Utan stödet blir många finansiella nyckeltal negativa. Förutom lönsamhet har även den ekonomiska effektiviteten analyserats. Under 2024 var effektiviteten något lägre än 2023, men rederier med sjöfartsstöd uppvisar fortsatt högre effektivitet än genomsnittet i svenskt näringsliv.

Jämförelsen visar att dessa rederier har bättre ekonomisk effektivitet än företag inom vägtransport, lufttransport och järnväg.

Begränsad diskussion i årsredovisningar

I rapporten har även rederiernas egna beskrivningar av behovet av sjöfartsstöd granskats. I årsredovisningarna nämns stödet i huvudsak endast i redovisningssammanhang, medan verksamhetsberättelserna fokuserar på andra interna och externa faktorer. Som jämförelse lyfts Finland, där rederier tydligt har framhållit att stödet är avgörande för att behålla fartyg i nationellt register.

Internationell regelverkskonkurrens

Sammantaget visar analysen att svensk sjöfart verkar i en internationell miljö präglad av hård regelverkskonkurrens mellan länder och regioner. Detta driver hög ekonomisk effektivitet men gör samtidigt lönsamheten beroende av omvärldsvillkor. Att EU-kommissionen tillåter statligt stöd till sjöfarten beskrivs som en följd av denna konkurrens, där länder som vill behålla en nationell flotta behöver anpassa sina villkor.

Källa: Trafikanalys