Stena Line köper hamnverksamheten i Liepaja

Färjerederiet trafikerar idag rutten Liepaja–Travemünde med två fartyg. Foto: Sten Line
Färjerederiet trafikerar idag rutten Liepaja–Travemünde med två fartyg. Foto: Sten Line

Stena Line ska köpa samtliga aktier i hamnoperatören Terrabalt i Liepaja, Lettlands tredje största hamn. Förvärvet innebär att rederiet tar över driften av Roro- och godsterminalen, vilket stärker företagets position i Östersjöregionen.

Förvärvet av det lettiska bolaget Terrabalt innebär att rederiet tar över verksamheten som operatör i Roro- och godsterminalen i Liepaja, som är Lettlands tredje största hamn. Hamnen ingår i Liepāja Special Economic Zone, en frihandelszon etablerad 1997 som omfattar hamn, industriområde och flygplats.

”Vår investering i Liepaja innebär att vi fortsätter att vara en långsiktig partner till Lettland och bidrar till fortsatt utveckling av konkurrenskraft och tillväxt för landet. Vi tror på en blomstrande framtid för Östersjö-regionen där investeringar i infrastruktur och ökat samarbete länderna emellan är en viktig förutsättning för att stärka handel och motståndskraft för hela regionen”, säger Niclas Mårtensson, VD för Stena Line.

Långsiktigt fokus på handel och infrastruktur

”Motståndskraft i handel och leveranskedjor kräver ett långsiktigt perspektiv, och i nära samarbete med den lettiska staten, Liepajas Special Economic Zone och inte minst våra kunder fortsätter vi att bygga för framtiden”, säger Carl-Johan Hellner, COO Ports & Terminals på Stena Line.

Bolaget har redan en etablerad närvaro i Östersjöområdet. Färjeförbindelsen Ventspils–Nynäshamn länkar Lettland med Sverige och trafikeras av två fartyg. Sedan maj 2023 äger rederiet även hamnverksamheten i Ventspils, Lettlands näst största hamn.

Rutten Gdynia–Karlskrona förbinder Polen med Sverige och trafikeras av tre fartyg, där bolaget har en majoritetsandel i hamnoperatören KBP. Linjen Trelleborg–Rostock trafikerar Sverige och Tyskland av landets två enda järnvägsanpassade färjor – en viktig del för att säkra redundans i järnvägstrafiken och stärka Sveriges koppling till det kontinentala Europa.

Affären är föremål för godkännande av den lettiska konkurrensmyndigheten och andra institutioner. Fram till dess fortsätter de nuvarande ägarna att driva terminalerna. De kommersiella detaljerna i avtalet offentliggörs inte.