Regeringen tillsätter en särskild utredare som ska se över förutsättningarna för ett system där fastighetsgränser i första hand bestäms med koordinater.
– Koordinatbestämda gränsmarkeringar kan ha många fördelar och skulle bland annat kunna leda till att omfattningen av det tekniska arbetet med inmätning och det fysiska arbetet med markering av gränser blir mindre. I delar av landet är det under vinterhalvåret omöjligt att i dag slå ned de fasta gränsrören i marken. Koordinatbestämda gränsmarkeringar kan innebära en minskad arbetsinsats för bland annat markeringsarbeten vilket i sin tur leder till lägre förrättningskostnader, snabbare leveranstider samt förbättrade arbetsmiljöförhållanden för personalen, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Fastighetsgränser bestäms i dag i första hand genom fysiska gränsmärken. Men gränsmärken kan över tid ha försvunnit, flyttats eller på annat sätt blivit osäkra för lägesbedömningen. De kan också vara svåra att hitta. Rubbade gränsmarkeringar kan leda till oklarheter kring gränssträckningen, vilket i sin tur kan medföra till exempel tvister och försenade byggprojekt. Med gränser som bestäms i koordinater kan gränsmarkeringarna bli beständiga och exakta.
Utredningen ska titta på olika alternativ för ett successivt införande av koordinatbestämda fastighetsgränser och ta ställning till vilket av dessa alternativ som bör införas. Till särskild utredare utses Bengt Kjellson, före detta generaldirektör för Lantmäteriet.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2025.
Källa: Regeringskansliet