Regler mot elcykelbatterier i statliga lokaler

De nya reglerna tar sikte på två produktgrupper som innehåller litiumjonbatterier, dels transportmedel som elcyklar, elsparkcyklar och hoverboard, dels batteripack större än 10 Ah. Foto: CGS

Från första januari har möjligheten att förvara eller ladda litiumjonbatterier i statliga myndigheters lokaler kraftigt begränsats. Orsaken är nya säkerhetsföreskrifter från Kammarkollegiet som bland annat omfattar batterier för elcyklar, elsparkcyklar och hoverboard.

– Det finns en risk för bränder och att de får väldigt omfattande konsekvenser, därför införde vi den här säkerhetsföreskriften, säger Martin Gälldin, Risk Manager på Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet är en statlig förvaltningsmyndighet som bland annat försäkrar alla statliga myndigheter. I stort fungerar man som ett vanligt försäkringsbolag, med branschliknande premier, men på kundsidan finns bara statliga myndigheter och man saknar vinstkrav.

– Tanken är att staten ska bära sina egna kostnader och att det ska bli ekonomiskt fördelaktigt för skattebetalarna, säger Martin Gälldin. 

Från årsskiftet har nya säkerhetsföreskrifter gällande litiumjonbatterier införts i villkorsförändringarna som påverkar alla myndigheter som har tecknat en verksamhetsförsäkring.

– Syftet är att undvika onödiga skador, människor ska inte skadas, verksamheter ska inte brinna upp och vi ska inte lägga skattemedel på incidenter vi kunde undvikit.

De nya reglerna tar sikte på två produktgrupper som innehåller litiumjonbatterier, dels transportmedel som elcyklar, elsparkcyklar och hoverboard, dels batteripack större än 10 Ah, som exempelvis kan finnas i anslutning till forskning på landets universitet.

Framöver ska nu litiumjonbatterier förvaras och laddas på ett säkert sätt i ett rum avskilt från den övriga verksamheten. Rummet ska uppfylla lägst brandklass EI60, vilket innebär att dörrar och väggar ska stå emot brand i en timme, och det ska finnas rökvarnare.

– Vi omvärldsbevakar hela tiden och har sett att det kommer fler skador orsakade av produkter med litiumjonbatterier och har själva haft ett par incidenter.

Risken är att det uppstår någon form av termisk rusning i batterierna som leder till brand. Den branden är mycket svårsläckt och svår att kontrollera, vilken kan leda till omfattande skador.

– Det finns också risk för personskador på grund av den giftiga röken som utvecklas vid brand i litiumjonbatterier.

Nu är det upp till varje försäkrad verksamhet att anpassa sig till förändringen, dels genom information, dels genom att erbjuda säkra rum för litiumjonbatterier. Martin Gälldin tycker att medvetenheten om riskerna är hög på myndigheterna, men han ser en risk att allmänheten inte är lika informerad.

– Köper man en elcykel så kanske många inte har koll på att dessa batterier kan få överslag och börja brinna, och att röken är giftig.

Med det nya reglerna tar man fasta på att på att minska skadan vid en eventuell brand och få till en så tidig insats som möjligt. Samtidigt uppmuntrar man myndigheterna att införa ytterligare skademinskande åtgärder.

– Finns det andra produkter för att ytterligare minska skadan är det självklart intressant.

Även mindre elektronikprodukter som bärbara datorer, mobiler och surfplattor innebär en ökad risk för termisk rusning.

– Det är liknande risker, men vi kan konstatera att vid en brand blir inte konsekvenserna lika omfattande. Om exempelvis en mobil skulle börja brinna kan vi ofta hantera den situationen enklare.

Bild: CGS

Källa: CGS