Sverige bör satsa på ett nytt forskningsfartyg som ersättare för det skrotade Argos. Det är rekommendationen i den utredning som gjorts av SLU, SMHI och Kustbevakningen på regeringens uppdrag.
De tre myndighetscheferna överlämnade gemensamt en förprojekteringsrapport till regeringen i veckan som gick. Där förordas att regeringen avsätter medel för att bygga ett helt nytt och avancerat forskningsfartyg på 63 meter. Fartyget, som beräknas kosta 430 miljoner kronor, ska rymma en besättning på 13 man och minst lika många forskare. Det ska utrustas för fiske och vattenprovtagningar med laboratorier där man kan ta in fisk och andra prover direkt från havet, samt ha flexibilitet också för andra forskningsuppdrag än SLU:s och SMHI:s regelbundna övervakning. Fartyget ska kunna stanna ute till havs 16 dagar utan att behöva fylla på bränsle eller andra förråd.
Uppdraget att utreda hur det oceangående forskningsfartyget Argos ska ersättas gavs till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och SMHI med tekniskt stöd av Kustbevakningen. En projektgrupp under ledning av Mattias Sköld från SLU bildades – med experter från SLU, SMHI och Kustbevakningen. Det maritima konsultföretaget SSPA kontrakterades för genomförandet av projekteringen. Samtidigt utreddes också möjligheten att anpassa något av Kustbevakningens nuvarande fartyg för behoven, men slutsatsen blev att ett nybyggt fartyg bättre kan anpassas till forskningens behov samt att investeringskostnaden för ett ombyggt fartyg riskerar att bli hög. Ett fartyg som ska klara både forskning och kustbevakning är mycket komplext.
Forskningsfartygen är nödvändiga för att samla in data om miljötillståndet i haven och ge underlag för politiska beslut, om t.ex. fiskekvoter och utsläppsbegränsningar. Såväl miljödepartementet som landsbygdsdepartementet har understrukit behovet av högkvalitativa forskningsdata för att Sverige ska kunna leva upp till internationella krav och åtaganden
– Sverige behöver ett väl fungerande forskningsfartyg för främst fiskundersökningar och oceanografi. Idag samarbetar vi med Danmarks Tekniske Universitet och använder för fiskundersökningarna det danska fartyget Dana. Samarbetet är effektivt och fungerar utmärkt, men det är ingen långsiktig lösning då också Dana är gammalt och snart behöver ersättas, säger Mattias Sköld vid SLU:s institution för akvatiska resurser.
– Vi är ute till havs varje månad för att övervaka övergödning, syrebrist och algförekomst i de omgivande haven, säger Mikael Krysell på SMHI:s oceanografiska enhet, och det är mycket viktigt med långa och obrutna tidsserier för att kunna följa trender och därmed avläsa effekterna av olika, och ofta mycket dyrbara, åtgärder som vidtas – exempelvis utbyggnad av reningsverk. För närvarande samutnyttjar vi det finska forskningsfartyget Aranda, efter avtal med Finska miljöcentralen (SYKE), men med tanke på ökande krav på miljöövervakning från EU förväntar vi oss att det blir svårt för länderna att i längden dela på ett enda fartyg.
I rapporten förordas att regeringen avsätter medel för projekteringen och utreder ägarskap och ansvar för fartyget, som i drift beräknas kosta cirka 55 miljoner kronor per år.
