På kort tid har vätgas kommit att bli det som allt fler hoppas och tror ska knuffa undan fossila bränslen inom flera områden, inte minst industrin och transporter. Tekniken bakom har varit känd sedan länge men kanske är det nu det lyfter, för nu satsar EU och en mängd företag på tekniken.
Inom ramen för EU:s ”gröna giv” presenterades i somras en vätgasstrategi som går ut på att gå från fossila bränslen till vätgas och att vätgastillverkningen blir grön. EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans är entusiastisk och har kallat gasen för ”den nya energins rockstjärna”. Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige jobbar samtidigt på en nationell vätgasstrategi som ska bli klar strax efter att detta skrivs.
– På bara två år har kartan över vätgasens roll i omställningen förändrats dramatiskt. Vätgas i lastbilar eller flyg trodde jag inte på för två år sedan. Scania, Volvo AB och Daimler har bestämt sig för att satsa på bränsleceller och vätgas. Airbus har meddelat att de ska ha ett flygplan klart för vätgas till 2035. Sjöfarten har färjor som har vätgas, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, i en kommentar i Dagens Nyheter.
Att utvinna energi ur vätgas har den fördelen att det enda utsläppet är ren vattenånga. Vätgasdrivna bilar skulle då kunna vara ett komplement till elbilar, inte minst vid längre och tyngre transporter. Fördelarna med vätgas, jämfört med elbilar, är att det går fort att tanka och att det går att åka längre sträckor på en full tank. Precis som med traditionella bränslen. Ofta kan både el och vätgas kombineras i en så kallad hybrid.
Att driva industrier och fordon med förnybar energi med endast vattenånga som utsläpp låter hoppfullt, men utmaningar finns utöver att tillverka vätgasen grönt. En av dem är kostnaderna. Fossila bränslen är fortfarande klart billigare, men utvecklingen går framåt. Något som också driver upp kostnaderna just nu är priset på bränslecellsfordon och priset på de metaller som krävs för att tillverka bränsleceller. Priset tros sjunka genom massproduktion av fordon och all den forskning som just nu sker på bränsleceller.
Ytterligare en utmaning är distributionen av vätgas. I dagsläget finns endast fyra tankställen i hela Sverige. Inom Europa har Tyskland kommit längst med 90 tankställen.
