Vägunderhållet utanför storstäderna får kritik

3 av 4 svenskar vill se mer pengar till vägunderhåll. Foto: Transportföretagen

Vägunderhållet får knappt godkänt av svenskarna enligt en undersökning Transportföretagen låtit genomföra. Allmänhetens betyg på vägunderhållet hamnade på 5,3 på en skala 1-10. Sämst är vägunderhållet utanför storstäderna. I valet mellan att satsa mer pengar på vägunderhåll eller att sänka hastigheterna vill tre av fyra, 73 procent, se mer pengar på underhåll.

– Trafikverkets hastighetssänkningar från 90 till 80 sprider sig som en löpeld i delar av landet. Det är en sniklösning. Vi vill se att de genomför trafiksäkerhetshöjande åtgärder istället såsom att åtgärda feldoserade kurvor, bredda vägrenar och mötesseparera, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen.

Enligt undersökningen är de flesta (86 procent) överens om att en förbättrad vägkvalitet har stor betydelse för ekonomi och sysselsättning utanför storstäderna. Två av fem (38 procent) anser att en förbättrad vägkvalitet har mycket stor betydelse.

– Mer än 8 av 10 transporter sker på väg. Ska hela Sverige leva behövs det farbara vägar i hela landet. Läget är riktigt illa i delar av landet, vägnätet knakar i fogarna. Det försämrar tillgängligheten, trafiksäkerheten och svensk konkurrenskraft. Därför har vi välkomnat Trafikverkets inriktningsunderlag där fokus ligger på att vårda det vi redan har, att satsa på underhållet, säger Tina Thorsell.

I januari släppte Transportföretagen rapporten ”Långsiktiga effekter av ett underfinansierat vägunderhåll” som visar att underhållsskulden kommer att öka från dagens cirka 19 miljarder kronor till 42 miljarder kronor 2030 om inte ytterligare medel tillförs vägarna. Det krävs minst två miljarder extra varje år för att stoppa fortsatt förfall av vägarna och då har vi inte ens börjat betala av på skulden.

– Vi vill se en politisk samling över parti- och blockgränserna för en kraftig satsning på vägunderhållet. Det behövs en långsiktig och finansierad underhållsplan. Fortsätter vi som nu kommer våra barn och barnbarn behöva betala notan, avslutar Tina Thorsell.