Ledare - Alternativa drivmedel vägen fram för lastbilstransporter

Bild: Piqsels

Regeringen tar krafttag för att transportsektorn ska minska sina klimatavtryck. Transportsektorn står för nära en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. Regeringen inrättar därför en elektrifieringskommission som ska se vad som kan göras för att öka takten i elektrifieringen på transportområdet.

Text: Peter Höök

De tunga transporternas miljöpåverkan har inte gått åkerinäringen förbi. Alltfler transportörer annonserar att man kör med miljövänliga fordon och helt fossilfria transporter utlovas inom en snar framtid. Utvecklingen mot allt mer miljövänliga transporter drivs av beställarledet. I dag framställer alla företag sig som så miljövänliga som möjligt och i kedjan från tillverkning till kund vill inget transportföretag se sig som miljöbov.

Regeringens kommission ska belysa finansieringsfrågor, möjliga affärsmodeller och hur el kan levereras till elväg och laddinfrastruktur. Kommissionen ska även undersöka hur elektrifiering via vätgasdrift kan medverka till elektrifiering av transportsektorn.

Trafikverket får också i uppdrag att planera för en utbyggnad av elvägar längs det statliga vägnätet. Det innebär elektrifiering av sammantaget 3 000 kilometer, varav 2 000 kilometer av de mest trafikerade stråken längs det statliga vägnätet.

Laddinfrastruktur av alla slag är viktiga faktorer för tunga transporter som är beroende av drivmedel. För tunga lastbilar i fjärrtrafik är räckvidden med batteridrift otillräcklig. Kontinuerlig tillförsel av el är nödvändig. Dagens litiumjonbatterier är dessutom tunga och för ett åkeri utgör varje kilo förlorat gods något man skulle kunnat tagit betalt för. Till detta ger batteridriften en begränsad räckvidd samtidigt som åkaren måste planera för laddtider.

Sveriges första elväg med konduktiv matning är vägen mellan Arlanda flygplats och Rosersbergs logistikcentrum. Smartroad Gotland är ett annat projekt som pågår på delar av sträckan mellan Visby flygplats och centrala Visby. Elvägen bygger på induktiv laddning och laddinfrastrukturren ligger gömd åtta centimeter under asfalten. Utvärderingarna av dessa experiment-elvägar har varit positiva.

Men elvägar är inte det enda svaret på elektrifieringen av den tunga transportsektorn. Vätgasdrift med bränsleceller nämns i Regeringens förslag. För godstransporter ser bränsleceller ut som en framtida lösning, bättre än de enorma batteristackar som behövs för att driva en elektrisk långtradare. En annan fördel är att en vätgastank fylls på några minuter medan ett batterifordon tar timmar att ladda. Väl utbyggd ser bränslecelltekniken ut att bli ett mycket billigare drivmedelsalternativ.

Inget enskilt drivmedel kommer att möta alla behov i transportnäringens omställning till fossilfri drift. Olika typer av bränslen kommer att existera sida vid sida under överskådlig framtid. Batterifordon för kortare resor och bränsleceller för tyngre och mer långväga transporter. Ska man spå i framtiden så är bränsleceller en högoddsare för den tyngre lastbilstrafiken. Men mycket hänger på tillgången av tankställen.

 

bild
Peter Höök