Göteborg moderniserar tågtrafiken
Västlänken är en dubbelspårig järnväg för pendel- och regiontåg i tunnel under centrala Göteborg som just nu byggs för fullt. Den blir cirka åtta kilometer lång, och av dessa kommer drygt sex kilometer att gå i tunnel. Västlänken inkluderar även tre underjordiska stationer vid Göteborgs central, Haga och Korsvägen. Tågen kommer att kunna gå oftare, restiderna blir kortare och resenärerna kan nå fler platser utan att byta färdmedel. 2026 skall tågen börja rulla i tunnlarna under Göteborg enligt den preliminära beräkningen. Kostnaden för hela projektet beräknas ligga på cirka 20 miljarder kronor.
I dag måste alla tåg som kommer in till Göteborgs central åka ut samma väg, Göteborgs central är en så kallad säckstation utan genomgående tågspår. Dessutom måste alla resenärer kliva av vid centralen, för att sen byta till spårvagn, buss eller annat tåg. Med Västlänken och de nya stationerna kommer pendel- och regiontåg kunna passera vidare genom Göteborg. Detta gör att resenärerna kan spridas ut på fler stationer i staden och trycket på både Göteborgs central och på kollektivtrafiksystemet lättar. På så vis blir både den lokala och regionala kollektivtrafiken mer effektiv, vilket gynnar kollektivtrafikpendlarna inom Göteborg och i hela regionen. Västlänken kommer även att medverka till att Västsverige blir en större arbetsmarknadsregion genom att förbindelserna mellan Göteborg och övriga orter förbättras. Västlänken bidrar vidare till mindre biltrafik och minskad klimatpåverkan.
Spår frigörs för tätare trafik
Västlänken innebär även att spår frigörs för fjärrtågen på Göteborgs central. I och med att pendel- och regiontågen inte behöver åka ut samma väg som de kommer in frigörs kapacitet på centralstationen. Pendel-, region- och fjärrtågtrafiken kan därmed bli tätare. Järnvägsnätet i Västsverige är i stort behov av utbyggnad eftersom kapaciteten där och på Göteborgs central i dag är maximalt utnyttjad. Befolkningen och den ekonomiska tillväxten i Västsverige ökar stadigt. Järnvägssatsningar är en viktig förutsättning för fortsatt regional tillväxt eftersom fler människor då kan nå fler arbetsplatser inom rimlig pendlingstid. Det har sedan länge funnits stora förväntningar på järnvägen i Västsverige eftersom kapaciteten är maximalt utnyttjad. Järnvägen ses som det trafikslag som kan bidra till tillväxten i Västsverige och dessutom göra det på ett långsiktigt hållbart sätt.
Bäddar för utveckling
Västlänken är nyckeln till att järnvägstrafiken i Göteborg och Västsverige ska kunna bli säker, flexibel och pålitlig. Detta är nödvändigt för att avlasta Göteborgs lokaltrafik i centrum och för att staden ska kunna utvecklas. Göteborgs central är navet i spårsystemet. Västlänken bäddar även för de kommande satsningarna på järnvägen med ny dubbelspårig höghastighetsbana för hastigheter upp till 250 km i timmen till i första hand Borås och sedan vidare till Jönköping via en ny station vid Landvetter flygplats. Västlänken med dess nuvarande sträckning har alltså utretts i en lång kedja av planeringssteg. Man har gått från att välja bort de alternativ på anläggningar eller utbyggnader som inte är genomförbara, till att välja det alternativ som bäst uppfyller målen med anläggningen ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Den extra dragningen via stadsdelen Haga öppnar upp västra Göteborg för mer tillgänglig tågpendling för tio tusentals boende, studerande och arbetande i områdena runt omkring Haga
Ansvarat för miljöprövningen
Västlänken är alltså en ca 8 km lång dubbel - spårig tunnel för pendel- och regions tåg under centrala Göteborg. Västlänkens sträckning löper genom centrala Göteborg och omfattar tre stationer mellan Olskroken och Almedal. Sträckans planskildhet omfattar byggnation av både broar, bergtunnlar och betongtunnlar. Det är Bergab som är underkonsulter i Miljöprövningsuppdraget, där man ansvarar för alla delar i den viktiga miljöprövningen som berör grundvatten. Arbetet har omfattat upprättande av handlingar för ansökan samt skadeförebyggande åtgärder. Tidigare har Bergab arbetat med tre stora uppdrag inom Västlänken, både på berg- och hydrosidan. Uppdragen omfattade bland annat att ta fram bergtekniska och hydrogeologiska krav och förutsättningar för att Trafikverket skulle kunna projektera och genomföra Västlänken. Man var också delaktig i arbetet med att ta fram järnvägsplan och systemhandling.
Nya Station Centralen får genomgående tåg
Med den nya stationen vid Centralen kan tåg alltså passera vidare genom staden. Västlänkens nya Station Centralen får två plattformar och fyra spår, och den byggs strax norr om nuvarande Göteborgs central. Inom cirka tio minuters gångavstånd från de planerade stationsuppgångarna från Station Centralen bor det i dag ungefär 3 500 människor och runt 45 000 har sin dagliga sysselsättning i området Järnvägstunnelns placering och stationens utformning har anpassats till de planer som Göteborgs Stad har för området, med en expansion av verksamheter och bostäder. Placeringen har även anpassats till nya Hisingsbron, Götaleden samt Bergslagsbanans stationshus och dess parkmiljö. Via rulltrappa och hiss kommer resenärerna att ta sig direkt upp till de centrala delarna av Göteborg.
Station Haga utvecklar västra Göteborg
Med Station Haga får Göteborgs västra stadsdelar en snabbare länk till övriga regionen och vice versa. En ny viktig knutpunkt för kollektivtrafiken skapas. Västlänkens station i Haga får en viktig funktion för utvecklingen av västra Göteborg. Norra Masthugget och Skeppsbron hör till kommande stadsbyggnadsprojekt och redan i dag bor drygt 17 000 människor inom cirka tio minuters gångavstånd från den planerade stationen. Dessutom studerar och jobbar runt 36 000 människor i området. Med Station Haga får också de västra stadsdelarna en snabbare länk till övriga regionen. En ny viktig knutpunkt för kollektivtrafiken skapas. Resenärerna tar sig från plattformen upp till marknivån via ett mellanplan.
Stationens norra uppgång har två entréer, en i Alléstråket och en vid Pustervikskajen. Stationens södra uppgång placeras i den nya byggnad som Handelshögskolan planerar.
Station Korsvägen viktig knutpunkt
Evenemangsstråket och många stora verksamheter och arbetsplatser gör Korsvägen till en viktig knutpunkt i Göteborgs kollektivtrafiknät. Västlänkens Station Korsvägen bidrar till en ökad tillgänglighet till området. Korsvägen är en viktig knutpunkt i Göteborgs kollektivtrafiknät. Världskulturmuseet, Universeum, Liseberg, Svenska Mässan, Valhalla och Scandinavium ligger alla på Evenemangsstråket i närheten av Västlänkens station på Korsvägen. I dag bor det runt 14 000 människor inom cirka tio minuters gångavstånd från Korsvägen och ungefär 20 700 jobbar i området. Genom att dra Västlänken under Liseberg förkortas byggtiden samtidigt som störningarna runt Korsvägen och Örgrytevägen minimeras. Station Korsvägen kommer att ligga relativt djupt och kommer därför att ha ett mellanplan. Uppgångarna placeras så att kollektivtrafikresenärer enkelt ska kunna byta trafikslag och ta sig till och från stationen tryggt och smidigt.
Fyra av Västlänkens sex kilometer långa tunnel går genom berg, och där spränger man sig fram. Två kilometer kommer att gå i lera, och där används i stället cut-and-cover-teknik, som innebär att man gräver sig ner och gjuter en tunnel i betong. Den så kallade göteborgsleran är med andra ord inte så vanligt förekommande längs Västlänkens sträckning. Den största delen av Västlänken sprängs ut i berget under staden med vanliga metoder. Alla sprängningar övervakas noggrant och vibrationerna mäts. Där Trafikverket bygger i lera kommer göteborgarna att påverkas främst genom tillfälliga omläggningar av trafiken. För att begränsa påverkan delas arbetet upp i etapper.
2 kilometer byggs i lera
En dryg tredjedel av Västlänkens tunnel, bland annat Station Centralen, löper genom jord och lera. Dessa delar av tunneln byggs alltså med en så kallad “cut-and-cover-teknik”, vilket innebär att man gräver uppifrån och sedan gjuter tunneln i betong i de öppna schakten. Eftersom groparna, eller schakten, som grävs i marken på vissa ställen blir djupa (cirka 20 meter) låter Trafikverket gräva inom stödväggar av stål eller betong. Dessa installeras innan man börjar gräva. Syftet med stödväggarna är dels att väggarna i schakten ska vara stabila, dels att förhindra att grundvatten rinner in i schakten. I projekt Västlänken används flera JÄRNVÄG olika metoder vid bygget av dessa stödväggar. På vissa ställen kan man fästa stödväggarna i underliggande berg och på andra ställen ligger stödväggarna flytande i leran. Oavsett vilken metod man använder är stegen desamma.
Ta upp massor från stort djup problematiskt
Väggarna ska stöttas antingen med pålar som sätts tvärs över schakten, eller med hjälp av stålvajrar som man fäster snett utåt och ner i berg. Nästa steg blir att schakta ur jorden i schakten. Detta är ett tidskrävande arbete och att ta upp massor från stort djup kräver planering. Man schaktar i etapper, bland annat för att se till att framkomligheten för trafiken i området fungerar. Själva tunneldelarna gjuts av armerad betong. Innan man kan gjuta tunnelkonstruktionen måste man bygga tunnelns bottenplatta i schaktet, vilken förankras i marken med pålar. När betongtunneldelen är färdiggjuten och förankrad med intilliggande tunnel fylls schaktet igen och tunneln täcks. I vissa fall kan även stödväggarna tas bort. Därefter återställs marken ovanpå tunneln. Slutligen läggs räls och installeras flera system i tunneln under mark, som ska svara för bland annat strömförsörjning, säkerhet och kommunikation inne i tunneln.
4 kilometer byggs genom berg
Ungefär två tredjedelar av Västlänken, inklusive stora delar av stationerna vid Haga och Korsvägen, kommer att gå genom berg. Här ska Västlänken byggas genom att berget steg för steg sprängs ut under markytan. Med traditionell borr och sprängteknik tar man sig meter för meter fram genom berget i en ständigt pågående sprängcykel, från förinjektering till förstärkning. Förinjektering innebär att man tätar de sprickor som finns i berget och på så sätt förhindras att vatten läcker in i tunneln och att grundvattennivån sänks i omgivningen. Injekteringen börjar med att cirka 20 meter långa hål i berget borras snett framåt från tunnelfronten. Därefter pumpas en vatten- och cementblandning in i bergets spricksystem. Efter detta behöver injekteringen härda i fem timmar innan nästa borrningsmoment kan påbörjas. En förinjekteringscykel tar cirka 2-4 dygn, från borrning av de första injekteringshålen tills dess man kan gå vidare och borra för nästa sprängsalva.
Mycket arbete bakom varje sprängning
Själva sprängningen tar mellan 7-9 sekunder, men bakom dessa sekunder ligger mycket arbete. Först borras 170- 180 stycken salvhål. Längden på salvhålen avgörs av hur stor del av berget man vill spränga, vilket i sin tur styrs av hur känslig omgivningen är. Där omgivningen är speciellt känslig, kan man såga ut berget i stället för att spränga. Därefter laddas varje salvhål med bulkemulsion, ett tvåkomponents emulsionssprängmedel. De två sprängmedelskomponenterna klassificeras var för sig inte som sprängmedel, utan blir det först då de pumpas in i hålen och blandas samman. Salvorna måste detonera i en viss ordning och kopplas därför ihop enligt ett schema som utgår från fyra så kallade grovhål i mitten. I salvhålens botten placeras en sprängkapsel och när kapseln detonerar antänds själva sprängmedlet. Varje sprängning genererar ungefär 300-400 kubikmeter berg som ska lastas ut innan man kan fortsätta med bergrensning, även kallat skrotning. Skrotning innebär att lösa stenblock tas ner i den sprängda bergtunneln.
Bergrensning sker först med maskin och därefter för hand. Oftast används en hydraulisk hammare som knackar över den sprängda konturen.