Vinterväglagsdata ger ökad framkomlighet

Över 200 miljoner mätpunkter samlas in istället för 300 mätpunkter i det konventionella systemet. Illustration: Trafikverket.

Digital vinterväglagsdata ger nytta för många och har effekt på framkomlighet, miljö och säkerhet. I stället för att speciella bilar åker ut och mäter friktion med en separat utrustning, kommer informationen från vanliga bilar som redan är ute och kör.

På vintern är det en utmaning att veta när och var det är halt, och att hålla vägarna framkomliga utan att ploga och salta i onödan. Genom digital vinterväglagsinformation samlar Trafikverket in stora mängder anonymiserade fordonsdata från vanliga bilars säkerhetssystem. Det ger oss kunskap om exakt var och när det är halt, och då blir det onödigt att  salta och ploga en hel vägsträcka. Det här ger effekter som även är positiva ur ett miljöperspektiv då den nya tekniken bidrar till en bättre resursoptimering.

I sju pilotområden i Mälardalen och Västsverige samlade Trafikverket under 2019 in cirka 200 miljoner mätpunkter, att jämföra med cirka 300 mätpunkter med konventionella mätningar. När en mängd, geografiskt utspridda bilar levererar data på detta sätt, ges en mer heltäckande bild av väglaget.

– Tack vare stora mängder data har Trafikverket ny kunskap som gör det enklare att bedöma om kraven i underhållskontrakten är optimerade ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger Christian Eriksson, enhetschef vägunderhåll. Det här är ett mycket lyckat projekt och Sverige är världsledande. Tekniken har börjat spridas runt om i världen och många använder vårt projekt som referens. 

Inför kommande vinter kommer Trafikverket att få in fordonsdata från alla bilar från Volvo Cars, som har tekniken i sina senare bilmodeller. Samarbetet med Volvo ger ännu bättre förutsättningar att utveckla en tydlig bild av hur data ska tas emot och delas. Fler fordonsaktörer är på gång att träffa avtal om datautbyte.