Svenskt luftrum behöver moderniseras. Nuvarande luftrumskonstruktion har funnits sedan 1998 och förutsättningarna har förändrats på en rad punkter sedan dess. Nya luftrumsanvändare har tillkommit och EU har uttalade krav på luftrummet när det gäller kapacitet, miljö och kostnadseffektivitet.
– Det är i luften som på marken – ju bredare och rakare vägen är desto högre transportkapacitet får vi. Raka flygvägar innebär också högre effektivitet vilket minskar flygets klimatpåverkan, säger LFVs generaldirektör Ann Persson Grivas.
2018 fick LFV regeringsuppdraget att göra en fördjupad studie av det svenska luftrummet. I mitten av maj lämnades rapporten in till regeringen.
– I den pekar LFV på behovet av en luftrumsstrategi som innebär miljöeffektivare inflygningar till landets flygplatser, system och tjänster för obemannat flyg, en modernisering av Stockholms luftrum och att den pågående utvecklingen av det övre luftrummet bör fortsätta inom ramen för europeisk luftrumsutveckling, säger Ann Persson Grivas.
När det gäller Stockholmsområdet så har en ökad trafik i kombination med Försvarsmaktens behov i samma luftrum skapat en hög komplexitet som måste omhändertas för att säkerställa en hög och robust kapacitet.
LFV har i en tidigare rapport pekat på att det övergripande ansvaret för utvecklingen av svenskt luftrum är otydligt då det inte finns någon utpekad myndighet för detta.
– LFV har kunskapen om och erfarenheten av att skapa ett luftrum som är säkert, effektivt och miljöanpassat för alla brukare så vi deltar gärna i den fortsatta processen, säger Ann Persson Grivas.
