Utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige visar tydliga skillnader mellan kommuner. Enligt M Sveriges nya genomgång har flera kommuner inte bygger ut i takt med ökningen av laddbara bilar. Samtidigt har vissa kommuner ingen tillväxt alls eller till och med minskad kapacitet, vilket kan få konsekvenser för både tillgänglighet och lagkrav.
– Hela 25 av landets kommuner har ingen eller till och med negativ utbyggnad jämfört med 2025, säger Carl-Erik Stjernvall på M Sverige.
Årets analys baseras på EU:s nya AFIR-direktiv, där laddkapacitet mäts i megawatt i relation till antalet elbilar och laddhybrider. Det ersätter tidigare mått som utgick från antal bilar per laddpunkt.
– 2026 är första året vi kan jämföra med föregående års siffror. Det är förstås viktigt att kommunerna fortsätter att bygga ut med fler laddstolpar eftersom antalet elbilar hela tiden blir fler, och det är det behovet vi kartlägger, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige.
Organisationens granskning bygger på kommunernas utbyggnad i förhållande till hur antalet laddbara bilar utvecklats. Ett sorts medelvärde gäller exempelvis i Upplands-Bro kommun, där bägge ökat med 27 procent. Men hela 89 kommuner har inte lyckats bygga nya laddstolpar i samma takt som antalet laddbara bilar ökat.
– Det finns några som är sämst i klassen. Både Solna och Nacka är stora kommuner och saknar mycket effekt, hela 16 respektive 10 megawatt. Sen finns det mindre kommuner som Herrljunga och Fagersta där elbilarna ökat med 24–25 procent men utbyggnaden gått åt fel håll och det finns mindre kapacitet att ladda i år jämfört med 2025, säger Carl-Erik Stjernvall.
Att det finns tillräcklig kapacitet att ladda sin elbil är viktigt av såväl tillgänglighets- som hållbarhetsskäl, och handlar bland annat om hur attraktiv en ort eller ett samhälle blir. Redan idag är stora vagnparker helt eller delvis eldrivna, som tjänstebilsflottor och bilar som används i hemtjänsten. Kommuner där det saknas möjlighet att ladda, eller som förlitar sig på att laddning sker hemma vid en egen villa, kommer att behöva öka engagemanget och bygga fler laddstolpar för att möta kraven enligt AFIR.
– Det finns kommuner som riskerar att inte uppfylla EU-lagstiftningen, vilket kan leda till formella påpekanden från nationella myndigheter eller EU-kommissionen, säger Carl-Erik Stjernvall.
Kommuner som inte klarar AFIR-kraven (topp 10):
Solna, Nacka, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd, Svedala, Bollebygd, Herrljunga, Öckerö, Habo
Kommuner med minskad eller utebliven utbyggnad (topp 10):
Ragunda, Herrljunga, Fagersta, Markaryd, Töreboda, Sölvesborg, Storfors, Emmaboda, Borgholm, Salem
Kommuner som halkar efter i utbyggnadstakt (topp 10):
Ragunda, Herrljunga, Täby, Fagersta, Töreboda, Markaryd, Sölvesborg, Storfors, Borgholm, Vännäs
Undersökningen bygger på VTI och Drivmedlas AFIR-kartdata (drivmedla.vti.se/kartor-och-statistik/afir-kartan) från mars 2025 och mars 2026. Dessa bygger i sin tur på fordonsstatistik från Trafikanalys som den såg ut 31 december föregående år (personbilar och lätta lastbilar sammanslaget). Uppgift om laddkapacitet kommer från NOBILs databas. Statistiken kan innehålla avvikelser, och i Täby kommun gör en enskild större vagnparksägare att statistik inte går att jämföra.
