Rostande järnväg väntar på öppnad finsk östgräns

Imatra stad och det norska bolaget Norsk e-Fuel har ingått ett reservationsavtal om en tomt på sammanlagt cirka 20 hektar i Pelkolaområdet vid finsk-ryska gränsen, i omedelbar närhet av Ovakos stålverk. I avtalet ingår dessutom en option på ytterligare ett område av nästan motsvarande storlek. Foto: Imatra Stad
Imatra stad och det norska bolaget Norsk e-Fuel har ingått ett reservationsavtal om en tomt på sammanlagt cirka 20 hektar i Pelkolaområdet vid finsk-ryska gränsen, i omedelbar närhet av Ovakos stålverk. I avtalet ingår dessutom en option på ytterligare ett område av nästan motsvarande storlek. Foto: Imatra Stad

Järnvägsspåren mellan Finland och Ryssland ligger rostiga vid gränsen i staden Imatra, men på den finska sidan har en tidigare nedlagd terminal åter tagits i bruk. I Pelkola, strax intill östgränsen, försöker stad och företag hålla infrastrukturen i gång i väntan på att trafiken en dag kan återupptas.

När gränsen stängdes efter Rysslands invasion av Ukraina tystnade rangerbangården i Pelkola. Tomma spår sträcker sig mot gränsen och väntar på ett slut på kriget. Samtidigt har den tidigare stängda järnvägsterminalen öppnats igen för annan logistikverksamhet.

En ny bolagskonstruktion, Pelkolan Raiteet, har bildats för att utveckla området. Bolaget ägs av Imatra stad och järnvägsföretaget North Rail, som ingår i Nurminen Logistics-koncernen. Tanken är att North Rail ska sköta den praktiska verksamheten om gränsen öppnas och järnvägstrafiken återupptas.

– Som bekant är det ännu inte säkert när gränsen kan öppnas, betonar North Rails vd Toni Mäkelä till finländska nyhetssajten Yle. Mäkelä hoppas att det inte dröjer flera år.

Lager och lastbilar ersätter tåg

I dag används terminalen främst för lagring och omlastning. Det Imatrabaserade bolaget Kymen Veturipalvelut fortsätter verksamheten på området och har expanderat efter förändringarna i trafiken mot Ryssland.

När trafiken via Saimenkanalen upphörde började bolaget i stället köra gods med lastbil till hamnar i Kymmenedalen. Företaget har nu omkring 60 anställda, åtta lok och 20 lastbilar.

– Terminalen stod ganska länge tom, säger personalchefen Markus Häkli i originalartikeln.

I hallen, där varor tidigare lastades på tåg till Ryssland, lastas nu i stället lastbilar med träråvaror från Stora Ensos fabriker i Imatra, bland annat massa och papper. Återöppningen av terminalen ökar lagringskapaciteten med omkring 3 000 kvadratmeter och breddar verksamheten.

Även andra företag etablerar sig i området. Bolaget Konepeikko har köpt kontors- och lagerbyggnader samt en hall i Pelkola.

Staden satsar trots osäkerhet

Terminalområdet omfattar omkring sju kilometer spår och stora markytor som lämpar sig för terminalverksamhet. Imatra stad gick in som delägare i det nya bolaget för att utveckla Pelkola till ett mer mångsidigt industriområde.

Stadens investering uppgår till knappt 196 000 euro, av totalt 400 000 euro. Enligt stadsdirektör Matias Hilden motsvarar det bara några procent av stadens årliga investeringsbudget och anses därför vara en begränsad risk.

Förhoppningarna knyts också till andra verksamheter i området. Där finns Ovakos stålverk, och staden har reserverat mark för bolag som planerar produktion av bränslen, däribland Norsk e-fuel och Freija.

Planer för framtida trafik

Pelkola fungerade tidigare som mellanlager för gods som transporterades med tåg från Imatra till Ryssland, främst produkter från pappersindustrin. Spåren går fortfarande direkt in i terminalen och är kopplade till det ryska järnvägsnätet.

I dag har en bädd av krossmaterial lagts över spåren vid lastkajen, vilket gör att lastbilar kan köra fram till samma plats där godståg tidigare stod. En lastbil kan ta omkring 50 ton last, och massabalar kan lossas direkt in i terminalen.

Mellan terminalen och gränsen finns ett flera hundra meter långt område som tidigare användes som mellanlager för råvirke. Spåren ligger kvar, men används inte.

Om trafiken mot Ryssland någon gång återupptas kan terminalen relativt enkelt återställas för godståg. Tills dess hålls infrastrukturen i gång i begränsad skala. För en region som länge varit beroende av gränshandel och järnvägstransporter är det ett sätt att hålla alternativ öppna i ett osäkert säkerhetsläge.

Källa: Yle.