Statliga åtgärder har stärkt Finlands logistiska system och förbättrat förutsättningarna för transporter, men samtidigt skapat nya risker och ökat systemets sårbarhet. Det framgår av en ny granskning från Statens revisionsverk, Valtiontalouden tarkastusvirasto, VTV.
Enligt myndigheten är fungerande logistik en grundpelare för Finlands konkurrenskraft och försörjningsberedskap. Samtidigt pekar rapporten på att landets geografiska läge, långa transportavstånd och globala kriser har ökat kostnaderna och försvårat tillgängligheten till internationella marknader.
Logistikkostnaderna för finska företag uppgår i dag till omkring 12,5 procent av bruttonationalprodukten. Det är en hög andel i internationell jämförelse och speglar de strukturella utmaningar som Finland står inför.
Statliga åtgärder med både positiva och negativa effekter
VTV har granskat vilka statliga åtgärder under de senaste tio åren som haft betydelse för att säkerställa ett fungerande nationellt logistik- och transportsystem. Granskningen omfattade 19 olika åtgärder, däribland strategier och finansieringsprogram, genomförande av lagstiftning, myndighetssamverkan, tjänster samt internationellt påverkansarbete.
Enligt rapporten har åtgärderna bidragit till ökad digitalisering, övergång till nya drivmedel, bättre krisberedskap och smidigare transporter.
– Statens åtgärder har främjat digitalisering, övergång till nya drivmedel, beredskap för krissituationer och smidigare transporter. Samtidigt har nya risker uppstått och den ökade digitaliseringen har gjort det logistiska systemet mer sårbart, säger Katja Estlander, ledande effektivitetsrevisor vid VTV.
Myndigheten pekar på att den ökade beroendet av digitala system innebär att störningar, cyberhot och tekniska fel kan få större konsekvenser än tidigare.
Behov av tydliga nationella prioriteringar
En central slutsats i granskningen är att statens resurser i högre grad måste riktas mot funktioner som är av nationellt strategisk betydelse. Det gäller bland annat internationellt påverkansarbete, utveckling av informationssystem och främjande av nya drivmedel.
VTV rekommenderar att digitala system i större utsträckning samordnas för att minska fragmentering och öka robustheten. Myndigheten betonar också att övergången till nya drivmedel bör ske i nära samarbete mellan myndigheter, näringsliv och andra aktörer.
Samtidigt pekar rapporten på behovet av bättre ekonomiska analyser av beredskapsåtgärder. En mer systematisk värdering av kostnader och nyttor krävs för att ge beslutsfattare ett starkare faktaunderlag.
– Den ekonomiska bedömningen av beredskap behöver utvecklas så att beslutsfattandet vilar på en stark och jämförbar kunskapsbas, konstaterar VTV.
Regelverk och hamnutveckling i fokus
Granskningen lyfter även fram vikten av ett tydligt och förutsägbart regelverk för logistik- och transportsektorn. Osäkerhet kring framtida regler kan enligt VTV försvåra långsiktiga investeringar i infrastruktur, fordon och digitala system.
När det gäller utvecklingen av hamnar rekommenderar myndigheten att staten i första hand prioriterar nationellt strategiska hamnar. Dessa bedöms ha särskilt stor betydelse för Finlands utrikeshandel och försörjningsberedskap.
Finland är starkt beroende av sjöfart, och störningar i hamnverksamheten kan snabbt få konsekvenser för industrins leveranser och tillgången på kritiska varor.
Kostnader för renare omställning
Rapporten pekar också på att kostnaderna för den så kallade gröna omställningen sannolikt blir högre i Finland än i många andra EU-länder. Det beror bland annat på långa transportavstånd, klimatförhållanden och begränsade alternativ till väg- och sjötransporter i vissa delar av landet.
Detta innebär att övergången till nya drivmedel och mer klimatstyrda transportlösningar riskerar att slå hårdare mot finska företag än mot konkurrenter i mer centralt belägna EU-länder.
Samtidigt understryker VTV att logistiken är avgörande för både ekonomin och försörjningsberedskapen. Därför krävs enligt myndigheten en mer samlad och strategisk styrning av resurserna.
Sammanfattningsvis visar granskningen att statens insatser har stärkt Finlands logistiska system, men också att nya sårbarheter har byggts in. Utan tydliga prioriteringar, bättre samordning och långsiktigt stabila regelverk riskerar logistiken att bli en flaskhals för både tillväxt och beredskap.
Källa: Finlands revisionsverk, Valtiontalouden tarkastusvirasto, VTV
