Coops nya varuterminal utanför Eskilstuna, som slog upp portarna 2024, är inte bara det största helautomatiserade lagret i Sverige – det är också ett av Europas största distributionscenter. Hit vallfärdar nu branschfolk från hela världen; anläggningen är nämligen fullproppad med högteknologiska lösningar och kan stoltsera med en automationsgrad på 95 procent.
Text: Simon Matthis
Det är en megabyggnad både till ytan och höjden - Coops nya varulager i Kjula utanför Eskilstuna har en yta på 77 000 kvadratmeter och ett 36 meter högt varulager, vilket är tre meter högre än Friends Arena. Trots att anläggningen varit i drift i drygt ett år (och dygnet runt) såg allt splitter nytt ut under en guidad pressvisning tidigare i höst. Men så är ett varulager inte heller ingen tung tillverkningsindustri. Även om ruljangsen är extrem – här beräknas 7000 – 10 000 pallar om dagen passera och astronomiska 1,2 miljarder förpackningar årligen.
Eskilstuna logistikpark
Coops varuterminal ligger i Eskilstuna logistikpark, omkring 10 kilometer öster om Eskilstuna.
– Hösten 2020 tog vi första spadtaget. Här fanns ingenting när vi började bygga, bara skog, berättade Therese Knapp, pressansvarig på Coop Sverige.
Eskilstuna logistikpark, den 400 hektar stora logistikparken Coops terminal ligger, har lyckats attrahera prestigeetableringar som Amazon och DHL.
Mittemot Coop ligger tredjepartslogistikföretaget Frode Laursen, som flyttade in i sin byggnad 2022. Med dem har Coop ingått ett logistiksamarbete.
– De hjälper oss med containerlossning och transporter också. Vi hyr 10 000 pallplatser av dem. Alternativet hade varit att bygga större här eller hyra någon annanstans, sade Örjan Grandin, vd för Coop Logistik och vice vd Coop Sverige.
En ”sedelmaskin”
Örjan har beskrivit det nya varulagret som en ”sedelmaskin”. Men det menar han att den höga automationsgraden och skalan kommer att möjliggöra stora besparingar, i storleksordningen tresiffriga miljonbelopp om året. Någon miljon om dagen med andra ord. Lagret kan kanske få Coop-koncernen på köl igen – det är i alla fall ledningens förhoppning efter att kooperationen redovisade en förlust på 2,7 miljarder förra året. Samtidigt är investeringen kanske den största i KF:s historia, totalt över 5 miljarder kronor.
Högre fyllnadsgrad på pall
Den höga automatiseringsgraden leder till ökad produktivitet och även lägre transportkostnader, då det möjliggör en högre fyllnadsgrad på pallarna jämfört med ett manuellt lager. Därtill kommer tidsmässiga och miljöfördelar. En annan, intressant effekt av att man tagit bort samtliga manuella moment i plockhanteringen, är en jämställd arbetsplats.
Genom att automatisera hela processen har man nämligen eliminerat tunga lyft.
– Det vi har gjort här, är att automatisera det sista plocket, plocket på pall. Det sköts av robotar, förklarade Örjan Grandin.
I och med det har andelen kvinnor bland de lageranställda stigit från 5 procent till 30 procent.
– Det har lett till färre förslitningsskador och mindre sjukfrånvaro, förklarade Anders Torell, vd för Coop Sverige och enligt honom har det även medfört en annan kultur och fler typer av arbeten.
Att automatiseringen skulle få det resultat, fanns med i planerna från början. Inspiration har man hämtat från Danmark.
– I Danmark finns en skarpare lagstiftning kring hur många kilo man får lyfta på en dag. Det som hänt skulle mycket väl kunna hända här, och då vore det dumt att inte gardera sig, resonerar Örjan Grandin.
Tyngdpunktsberäkning
Anders Torell ser logistik som en ”kärnprocess” för Coop och effektiviseringen som den höga automatiseringsgraden har inneburit, gör att man nu klarar sig med hälften så mycket personal som förut. Två lager har lagts ned, i Bro utanför Stockholm och Strängnäs. Från det nya centrallagret i Eskilstuna körs varor ut till Coops runt 800 butiker runt om i Sverige.
Varför föll valet på Eskilstuna som etableringsort? Enligt Örjan gjorde man först en ”tyngdpunktsberäkning” där man även tittade på andra alternativ, som Bålsta.
– Tillgången på kompetenta medarbetare, möjligheten till tågtransporter och att få till den här storleken på lagret avgjorde valet.
– Det är en centralort med många lager med tågspår och bra kontakt med kommunen. Allt det har vi fått, plus att här fanns fungerande vatten- och vägnät, poängterade Anders Torell.
Medverkade på pressvisningen gjorde också Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande (S), och han tryckte mycket på att projektet lyckats ”hålla både tid och budget”.
– Vi är djupt imponerade, ni passar perfekt in här, sade han och påpekade att mycket kan gå fel.
– Det är inte ovanligt att företag dragit sina varumärken i smutsen.
”Automationsovänliga” varor
Varulagret har som sagt en automatiseringsgrad på 95 procent, vilket ska vara ett branschrekord. Men varför inte 100 procent? Varför har inte alla plockmoment automatiserats?
Örjan Grandin tror inte det är möjligt ens i framtiden.
– Det kommer alltid att komma kul produkter från matproducenter eller nya leverantörer och risken är att de har tänkt mer på sina produkter än på logistiken, resonerade Örjan.
Dessutom finns en hel del ”automationsovänliga” varor från så spridda varukategorier som säckar med grillkol, rulltårtor och oljor, som lätt välter, med mera.
På andra områden kommer Coop däremot ställa hårdare krav på leverantörerna än tidigare.
– Etiketterna måste vara läsbara och sitta på rätt ställen. Tidigare var det ett krav, men nu är det ett absolut krav, sade Örjan Grandin.
Prediktivt underhåll
Använder ni er av AI i lagret?
– Ja, på olika sätt, men inte mycket inom automation. Där vill vi ha stabila och tydliga processer.
Coops automationsleverantör SSI Schäfer arbetar med AI inom bland annat prediktivt underhåll, förklarade Malin Schäfer, vd för SSI Schäfer Sverige, Norge, Finland och Island.
– Vi jobbar hela tiden med AI i olika utvecklingsprojekt, bland annat inom prediktivt underhåll för att se till att underhållet är optimalt. Tidigare bytte vi ut reservdelar efter ett visst antal drifttimmar, men med tillgång till data kan vi se till att de byts ut vid rätt tillfälle. På så sätt hålls kostnaderna nere för reservdelar, sade Malin Schäfer, som inom parentes sagt inte har något släktskap med Schäfer-familjen, ägarna till det tyska familjeföretaget.
Först ut med den här komplexiteten
Logistikjätten Schäfer är verksamt i omkring 70 länder och har levererat automationslösningar till matvarukedjor som Lidl och Aldi, men på frågan om de jämfört sig med några referensprojekt vid arbetet Coop-lagret, säger Malin Schäfer efter att ha funderat länge:
– Nej, Coop är först ut i den här storleken och med den här komplexiteten.
Det är Schäfer som levererat bansystem, ställage och robotar till centrallagret.
– Vi har levererat väldigt mycket material, säger Malin.
Det är företagets robotar som hanterar det sista plockmomentet, genom så kallad robotpalletering, vilket tidigare skedde manuellt. Enligt Malin finns också andra, mekaniska lösningar för att automatisera det sista plocksteget, men hon vill av konkurrensskäl inte nämna några namn.
Fakta om Coops varuterminal i Eskilstuna:
- Största helautomatiserade lagret i Sverige.
- Utleveranser sker alla dagar i veckan, året runt.
- Coops enskilt största arbetsplats med cirka 600 medarbetare.
– Coops egna eldrivna tåg, ”Coop-tåget”, kör hela vägen fram till på- och avlastning.
- Första stadtaget togs 2020 och lagret är fi full drift sedan 2024.
- Servar landets fler än 800 Coop- och Stora Coop-butiker inom kategorierna färskvaror, kolonial och nonfood.
- 7000-10000 pallar lämnar lagret varje dag.
- Tomten för terminalen är 276 000 kvm stor, vilket motsvarar 51 fotbollsplaner.
- Automationsleverantör till det nya centrallagret är tyska SSI Schäfer, som tillämpar robotpalletering.
Källa: Coop, Schäfer
