EU har enats om att minska växthusgasutsläppen med 85 procent till år 2040. Transportföretagen välkomnar beskedet men betonar att målet kräver stora investeringar, långsiktiga styrmedel och rättvisa villkor för transportnäringen. Organisationen varnar för att återkommande ändringar i regelverket, som uppskjutandet av EU:s nya utsläppshandelssystem, försvårar företagens planering och bromsar omställningen.
Ministerrådet och Europaparlamentets miljöutskott har beslutat att unionens växthusgasutsläpp ska minska med 85 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Målet är en del av EU:s strategi för klimatneutralitet 2050 och innebär skärpta krav på alla sektorer.
Beslutet innebär samtidigt att införandet av EU:s nya system för utsläppshandel (ETS2), som omfattar vägtrafik, byggnader och arbetsmaskiner, senareläggs till 2028.
– Beslutet ger tydligare långsiktiga spelregler för klimatarbetet i allmänhet, men också stora utmaningar för transportsektorn. Det är svårt för företagen att planera långsiktigt när spelreglerna på klimatområdet ändras gång på gång. Beslutet att senarelägga ETS2 kan i sak vara rimligt, men det visar än en gång hur oförutsägbart styrmedelssystemet blivit. För transportsektorn, som redan gör stora investeringar i fossilfri teknik, blir den typen av omtag både kostsamma och svårhanterliga, säger Susanne Florentin, biträdande samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Krav på effektivare fordon och fossilfria drivmedel
Enligt Transportföretagens analys innebär EU:s klimatmål att kraven på effektivare fordon, fossilfria drivmedel och klimatsmarta logistiklösningar successivt kommer att skärpas mellan 2030 och 2040. Det innebär kraftigt ökade investeringsbehov, bland annat för ladd- och tankinfrastruktur, elektrifiering, biobränslen och digitala transportlösningar.
De nya reglerna för redovisning av utsläppsreduktioner innebär också att företag i högre grad behöver minska sina faktiska utsläpp snarare än att använda kompensation.
– Nu krävs att politiken gör stora ansträngningar för att skapa förtroende för att stödsystem och förenklingsarbete byggs upp med långsiktigt fokus mot 2040-målet. Klimatpremien behöver förlängas, elskatten på el för laddning av tunga fordon behöver sänkas rejält och offentlig upphandling måste utformas för att göra det attraktivare att köra eldrivna transporter, fortsätter Susanne Florentin.
Fortsatta EU-förhandlingar
Efter miljöutskottets beslut väntas hela Europaparlamentet anta sin position senare i november. Slutförhandlingar mellan ministerrådet och kommissionen väntas därefter under första halvåret 2026, då den slutliga överenskommelsen om klimatmålet ska fastställas.
Källa: Transportföretagen
