Panamakanalen, en av världens mest strategiska vattenvägar, står under hårt tryck. Torka, geopolitiska spänningar och förändrade handelsmönster har gjort att kapaciteten minskat och köerna växer.
Den 82 kilometer långa kanalen, som förbinder Atlanten med Stilla havet, hanterar cirka sex procent av den globala handeln. Fartyget Yaca, lastat med kemikalier från Houston och på väg mot den peruanska hamnen Talara, är ett av många som numera får räkna med fördröjningar. Under en tidig morgon började den sin passage vid Colón på Atlantkusten, för att åtta timmar senare slussas ut mot Stilla havet vid Miraflores nära Panama City.
Men allt färre fartyg tillåts ta sig igenom varje dag. Panamakanalmyndigheten har tvingats införa begränsningar för att spara vatten till följd av den svåra torkan som plågat regionen sedan 2023.
En växande flaskhals i världshandeln
Till skillnad från Suezkanalen, som är havsnivåbaserad, är Panamakanalen beroende av sötvatten för att fylla sina slussar. Varje genomfart kräver omkring 200 miljoner liter färskvatten – och det hämtas från Gatúnsjön, som även förser stora delar av Panamas befolkning med dricksvatten.
Under 2024 sjönk vattennivåerna i sjön till den lägsta nivån på över ett decennium. Regnperioden blev kortare och El Niño-fenomenet förvärrade torkan. Som följd har kanalmyndigheten minskat antalet dagliga slussningar från normalt cirka 36 till 24, vilket lett till långa väntetider för rederier och stigande transportkostnader.
Vissa fartyg har tvingats välja alternativa rutter – exempelvis runt Kap Horn eller genom Suezkanalen – vilket förlänger transporttiden med flera veckor. Andra har minskat sin last för att klara det lägre djupgåendet. Det påverkar i sin tur leveranser av råvaror, spannmål, kemikalier och industrivaror till både Nord- och Sydamerika.
– Panamakanalen är en vital artär i världshandeln. När den inte fungerar som planerat påverkas hela systemet, säger en representant för Panamakanalmyndigheten i en intervju med Deutsche Welle.
Global handel på ny kurs
Den växande trängseln i Panamakanalen sammanfaller med ökade spänningar i världshandeln. Krig i Ukraina och Mellanöstern, samt återkommande attacker mot fraktfartyg i Röda havet, har redan fått rederier att planera om sina rutter. Att även Centralamerika nu utgör en flaskhals förvärrar situationen.
För europeiska och asiatiska varuägare innebär störningarna att förseningar i leveranskedjorna blir allt vanligare, vilket driver upp priser och osäkerhet. En del analytiker varnar för att långvariga restriktioner i Panamakanalen kan förändra de globala handelsflödena permanent.
Enligt flera bedömare kan trafiken i framtiden delvis omdirigeras till hamnar på USA:s västkust och vidare via järnväg. Andra tror att alternativa rutter, som den arktiska Nordostpassagen, kan bli mer attraktiva i takt med att isarna smälter – även om det väcker stora miljö- och säkerhetsfrågor.
– Panamakanalen har länge varit symbolen för global handel. Om den förlorar sin tillförlitlighet, tvingas världsekonomin anpassa sig på ett sätt vi inte sett sedan 1900-talet, säger en sjöfartsekonom vid universitetet i Hamburg.
Dyrare och mer osäker sjöfart
De senaste månaderna har väntetiderna vid kanalens inlopp i Colón ökat till uppemot två veckor. Fartyg som vill passera snabbare tvingas betala extra för prioritet, och auktionssystemet för dessa platser har gjort att vissa rederier fått betala över en miljon dollar per passage.
De stigande kostnaderna pressar särskilt mindre aktörer och förvärrar problemen för en redan ansträngd sjöfartssektor. Kombinationen av klimatförändringar och geopolitiska störningar har därmed gjort Panamakanalen till en symbol för hur sårbart det globala transportsystemet har blivit.
Kanalmyndigheten försöker nu hitta lösningar, bland annat genom att planera nya vattenreservoarer och effektivare slussystem. Men även med investeringar kommer problemen sannolikt att kvarstå så länge klimatet förändras och nederbörden minskar i regionen.
– Vi gör allt för att bevara kanalens roll som en säker och effektiv transportväg, men vi måste anpassa oss till en ny verklighet, säger myndigheten i ett uttalande.
Fakta: Panamakanalen invigdes 1914 och hanterar omkring 14 000 fartyg per år. Begränsningarna 2024 minskade kapaciteten med nära 40 procent.
Källor: Deutsche Welle, Panamakanalmyndigheten
