USA och Finland förbereder ett stort avtal om byggandet av 11 nya isbrytare, varav fyra planeras att byggas vid finländska varv. Ordern väntas ge tusentals årsverken och ses som en strategisk framgång för Finlands sjöfartsindustri. Finland har byggt isbrytare för flera länder, däribland Sverige, Kanada, Estland och Ryssland. En amerikansk order skulle därför ytterligare stärka landets internationella rykte som isbrytarnation.
Enligt nyhetsbyrån Reuters, som hänvisar till källor i Vita huset, är affären värd omkring 6,1 miljarder dollar. De nya isbrytarna ska levereras till USA:s kustbevakning (US Coast Guard), och den första planeras stå klar senast 2028.
Två av fartygen ska enligt Helsingin Sanomat byggas vid Helsingfors varv, och två vid Rauma Marine Constructions (RMC) i Raumo.
– Det här är en mycket betydelsefull dag. Ett så här omfattande avtal, med flera fartyg som byggs i Finland, har stor ekonomisk och sysselsättningsmässig betydelse, sade utrikesminister Elina Valtonen (Saml) till reportrar i riksdagen.
Hon kallade avtalet för en ”ljusglimt i en utmanande tid” för landets exportindustri.
Presidenter möts för att underteckna samförståndsavtal
Republikens president Alexander Stubb och statsminister Petteri Orpo (Saml) ska under torsdagskvällen träffa USA:s president Donald Trump. Vid mötet ska ledarna enligt Stubb underteckna ett samförståndsavtal om isbrytarsamarbete, vilket lägger grunden för de kommersiella kontrakten mellan USA:s kustbevakning och finländska varvsföretag.
– Det är glädjande att se att det finns stort förtroende för finländsk kompetens. Samarbetet gynnar både Finland och USA, skrev Stubb på plattformen X.
Enligt Stubb har USA:s regering förhandlat direkt med de berörda företagen, vilket understryker affärens praktiska karaktär.
Tusentals nya arbetstillfällen väntas
För Finlands varvsindustri är affären den största på många år. Enligt Elina Andersson, vd för branschorganisationen Meriteollisuus, innebär redan en enda isbrytarorder tusentals årsverken.
– Om fyra fartyg beställs från Finland vore det en enorm nyhet, med stora sysselsättningseffekter och en stark ny referens för hela den finländska marintekniken, säger Andersson.
Hon betonar att arbetstillfällen skulle skapas inte bara inom själva skeppsbyggandet, utan också inom planering, utrustningstillverkning och ett brett nätverk av underleverantörer.
– Vi har en mycket mångsidig kompetensbas i Finland, med specialiserade företag längs hela leveranskedjan, tillägger hon.
Helsingfors och Raumo redo för ordern
Vid Helsingfors varv säger samhällskontaktchefen Antti Leino till Yle att anläggningen är redo att ta emot nya beställningar.
– Vi är beredda att bygga fartyg för kunder varifrån som helst, säger Leino, men avböjer att kommentera uppgifterna om den amerikanska ordern.
Yle har tidigare rapporterat att Helsingfors varv kan bygga upp till tre fartyg samtidigt. För närvarande pågår arbetet med en isbrytare beställd av Kanadas regering, vilket redan har stärkt varvets erfarenhet inom arktisk fartygsbyggnad.
Även RMC i Raumo har erfarenhet av avancerad fartygsproduktion. Företaget är för närvarande upptaget med byggandet av den finska marinens nya multirole-korvetter, men har deltagit i diskussioner tillsammans med tre andra europeiska varv om framtida isbrytarsamarbete.
RMC:s vd Mika Nieminen har inte kommenterat Reuters uppgifter.
Strategisk betydelse för Finland och USA
Affären har också geopolitiska dimensioner. I takt med att Arktis öppnas för ökad handel och militär närvaro, har behovet av moderna isbrytare ökat kraftigt. USA har i dag en begränsad flotta av operativa isbrytare, medan Finland är världsledande inom arktisk fartygsteknik.
Finland har byggt isbrytare för flera länder, däribland Kanada, Estland, Sverige och Ryssland. En amerikansk order skulle därför ytterligare stärka landets internationella rykte som isbrytarnation.
– Det här projektet handlar inte bara om ekonomi. Det visar också att Finland är en central partner i den arktiska regionen, säger en källa med insyn i förhandlingarna till Reuters.
Affären väntas också fördjupa det försvarsindustriella samarbetet mellan Finland och USA, som redan intensifierats efter Finlands Nato-anslutning 2023.
Starkt stöd från regeringen
Utrikesminister Elina Valtonen betonade att det finns stort politiskt stöd för affären på finsk sida.
– Den ekonomiska betydelsen är uppenbar, men det här är också ett strategiskt projekt för Finland. Det stärker vår industriella kompetens och vårt samarbete med USA, sade hon.
Hon tillade att projektet kommer vid en tidpunkt då Finland behöver nya exportframgångar efter flera svaga år i industrin.
– Det här är just den typ av ljusglimt som vi har saknat, sade Valtonen.
Källor: Reuters, Helsingin Sanomat, Yle
