EU står inför ett växande handelspolitiskt dilemma. Manfred Weber, EU-parlamentariker och ordförande för partigruppen EPP, varnade nyligen för att ett handelskrig med USA kan bryta ut om pågående förhandlingar om tullsänkningar inte leder till ett avtal. Om avtalet med USA faller kan konsekvenserna bli kännbara, inte minst för industriregioner som Bayern och för exportberoende ekonomier som Tyskland och Sverige, anser Weber.
– Det är allvarligt, sade Weber vid ett pressmöte i München, arrangerat av Bayerns näringslivsorganisation vbw. Han pekade på både svagheter i Europas ekonomi och möjligheter, men underströk att unionen måste stärka sin konkurrenskraft för att möta utmaningen från USA:s protektionistiska politik.
USA:s tullar på stål och aluminium har redan orsakat problem för europeiska företag, och flera tyska tillverkare har dragit sig tillbaka från den amerikanska marknaden. Weber varnade för att situationen kan förvärras om EU och USA inte når en överenskommelse.
Striden om tullarna skärps
Bakgrunden är ett förslag till avtal där EU skulle sänka tullar för amerikanska varor, samtidigt som USA reducerar sina tullar till 15 procent. Utan ett sådant avtal riskerar europeiska exportörer att mötas av tullsatser på upp till 30 procent.
Kritiken mot uppgörelsen, som fått beteckningen ”Schottlandsavtalet”, har varit hård. Kritiker menar att USA gynnas oproportionerligt mycket, något som har lett till tveksamhet inom EU-parlamentet. Framför allt socialdemokraterna motsätter sig uppgörelsen.
Weber betonade att avtalet ännu inte är säkrat. – Vi är beroende av majoriteter, förklarade han och framhöll att om avtalet inte godkänns kan konflikten med USA snabbt eskalera.
För Europas del handlar det inte bara om tullnivåer på stål och aluminium, utan också om vilken roll unionen kommer att spela i den globala ekonomin framöver.
Vad ett handelskrig innebär
Ett handelskrig uppstår när länder inför tullar och handelshinder mot varandra som svar på upplevda orättvisor eller hot mot den egna industrin. Följden blir ofta högre priser, störda leveranskedjor och minskad export. På kort sikt kan det gynna vissa inhemska producenter, men på längre sikt drabbas både företag och konsumenter av ökade kostnader och lägre tillväxt.
När USA införde stål- och aluminiumtullar tidigare under president Donald Trump drabbades den europeiska industrin hårt. Ett nytt handelskrig skulle kunna påverka allt från fordonsindustrin till energi- och tekniksektorn, särskilt i länder som Tyskland och Sverige med stor export till USA.
Handelskrig kan även påverka den globala ekonomin genom att försvaga frihandeln och skapa osäkerhet på finansmarknaderna. Om EU och USA misslyckas att nå en överenskommelse riskerar konflikten att sprida sig och dra in fler sektorer, vilket kan bromsa tillväxten både i Europa och globalt.
Europa söker nya vägar
Vid samma pressmöte som Weber deltog även Bertram Brossardt, vd för vbw, som framhöll behovet av att EU står enat och satsar mer på frihandel med globala partners.
– Det fria Europa står inte bara inför ett allvarligt hot från Ryssland, utan också från en amerikansk regering som allt mindre ser oss som en partner – och allt mer som en konkurrent, sade Brossardt.
Han menade att Europas internationella inflytande beror på om man även i framtiden kan mäta sig ekonomiskt med USA och Kina. Därför förespråkar han fler bilaterala handelsavtal, exempelvis med länder i Indopacifik och Kanada.
– Världshandeln måste bygga på rättvisa regler, sade Brossardt och betonade att ett gemensamt ekonomiskt agerande inom EU är nyckeln till framgång.
Vägen framåt
Frågan om frihandel är återigen på väg att bli en avgörande politisk stridsfråga i Europa. Medan USA driver en mer protektionistisk linje ser delar av EU frihandelsavtal som en lösning för att stärka unionens ställning på världsmarknaden.
Debatten i Bryssel och i medlemsländerna väntas därför intensifieras under hösten. Risken för ett handelskrig finns kvar – och EU:s förmåga att tala med en röst kan bli avgörande för hur situationen utvecklas.
Källa: Merkur (Lars-Eric Nievelstein)
