Finlands regering planerar att minska det statliga stödet till sjöfarten, vilket har väckt hård kritik från landets ledande rederier. Om det omstridda förslaget blir verklighet kan stora delar av den finskflaggade handelsflottan komma att flaggas om till Sverige eller andra länder.
Det är finansminister Riikka Purras budgetförslag för 2026 som har utlöst kritiken. Förslaget innebär att sjöfartsstöd till servicepersonal på passagerarfärjor slopas. Totalt handlar det om ett besparingsmål på omkring 36 miljoner euro. Men flera aktörer inom branschen menar att staten i praktiken inte skulle spara några pengar – snarare tvärtom.
– Det här skulle påverka försörjningsberedskapen mycket negativt. Finland är i praktiken en ö – vi har bara en landgräns inom EU, all annan trafik går via havet, säger Peter Ståhlberg, vd för Wasaline, som trafikerar linjen mellan Vasa och Umeå.
Rederier redo att lämna finsk flagg
Enligt Ståhlberg riskerar upp till 90 procent av Finlands finskflaggade handelsflotta att byta flagg om förslaget genomförs. För Wasaline kan ett skifte till svensk flagg ske inom en månad.
– Vi ägs till hälften av svenska intressen och har redan goda verksamhetsförutsättningar i Sverige, till och med något bättre än i Finland. Om stödsystemet slopas, flaggar vi om, säger han.
Ståhlberg uppskattar att Wasaline skulle förlora omkring två miljoner euro per år utan stödet, men menar att de samhällsekonomiska konsekvenserna är större.
Finska rederier varnar: budgetförslag hotar jobb, skatteintäkter och beredskap
– Det viktigaste är att skatteintäkterna försvinner om fartygen flaggas ut. Skatterna betalas då till Sverige eller till besättningens hemländer, säger han.
Viking Line, som har fem fartyg under finsk flagg, instämmer i kritiken. Enligt kommunikationschef Johanna Boijer-Svahnström kan rederiet tvingas flagga ut fartyg om stödet försvinner.
– Det vore besvärligt, särskilt eftersom vi nyligen flaggat tillbaka två fartyg till Finland. Men det är en möjlig konsekvens, säger hon.
– Förslaget skulle också snedvrida konkurrensen. Finland skulle få ett annat system för personalstöd än andra EU-länder, vilket påverkar rederiernas villkor.
Enligt Sjöpersonal-Unionen, som företräder sjömännen, är Viking Line Finlands största arbetsgivare inom sjöfarten med omkring 2 400 anställda på sina röda och vita fartyg.
Stödsystem ses som nödvändigt i hela EU
Den aktuella frågan handlar om det så kallade nettopalkkajärjestelmä, ett system där rederier får tillbaka skatter och sociala avgifter för sina anställda, så att de kan konkurrera på lika villkor med fartyg under andra flaggor.
Liknande system finns i de flesta EU-länder. Men i Finland beskrivs det som ett "stöd", vilket enligt Peter Ståhlberg är missvisande.
– I Sverige och många andra länder sker det automatiskt genom nettolönen. I Finland betalas hela summan först, och sedan ansöker man om återbetalning, förklarar han.
Han ifrågasätter om nedskärningen skulle ge några reella besparingar.
– Det här är inte en besparing för staten, utan en förlust. Verkliga besparingar uppstår inte – däremot försvinner skatteintäkter och arbetstillfällen.
Tusen jobb i fara – men delade bedömningar
Enligt finländska sjöpersonal-Unionens ordförande Joachim Alatalo är upp till 80 procent av besättningen på passagerarfärjor servicepersonal – just den kategori som skulle drabbas av nedskärningen. Han varnar för tusentals förlorade jobb.
– Rederier som äger passagerarfärjor har redan verksamheter i Sverige eller Estland. Det handlar i praktiken bara om pappersarbete och några tusen euro. På några månader kan man ha flaggat om, säger han.
Professor Ulla Tapaninen, verksam vid Tekniska universitetet i Tallinn, delar bilden att förslaget skulle få affärskritiska konsekvenser för rederierna.
– Om fartygen inte flaggas ut kan rederierna i stället tvingas höja priserna för resor och tjänster, säger hon.
Men hon håller inte helt med Merimies-Unionens bedömning att det skulle bli slutet för finsk sjöfart.
– Cirka en tredjedel av det gods som kommer till Finland transporteras med finskflaggade fartyg. Vår sjöfart sker alltså redan till stor del under andra flaggor. Förslaget påverkar inte utrikeshandeln, men det skulle påverka det finländska maritima klustret, säger Tapaninen.
Hon påpekar också att finska sjömän kan ta arbete på fartyg under andra flaggor – men då omfattas de av andra kollektivavtal, där arbetsvillkoren inte alltid är lika goda som under finsk flagg.
Hotar passagerartrafiken
Enligt Ståhlberg skulle det bli omöjligt att bedriva passagerartrafik under finsk flagg om stödet tas bort.
– Det är helt orimligt att tänka sig att bara maskin- och däcksbesättningen skulle vara finsk. För passagerarfartyg krävs personal med språkkunskaper och säkerhetskompetens enligt finska regler, säger han.
Han menar att debatten har blivit politiserad på ett sätt som skymmer de praktiska konsekvenserna.
– Vi har varit tvungna att förklara detta för beslutsfattare varje år. Nu håller vi på att sjunka ner i ett träsk av populism. Finlands försörjningsberedskap borde vara högsta prioritet, säger Ståhlberg.
Källa: Yle.fi (ursprunglig publicering)
