Sveriges militära försvar byggs ut i snabb takt – men utvecklingen kräver att även logistiken fungerar effektivt. Nu genomför Riksrevisionen en granskning av om regeringen och Försvarsmakten bedriver ett tillräckligt effektivt arbete på området.
Granskningen gäller försvarets logistikarbete
Utbyggnaden av det militära försvaret ställer ökade krav på logistikens förmåga att hålla jämn takt med tillväxten. Enligt Riksrevisionen kan bristfällig logistik leda till låg måluppfyllelse, dåligt resursutnyttjande och därmed även bristande hushållning med statens medel.
Militär logistik omfattar bland annat anskaffning och lagerhållning av förnödenheter, transporter av personal och materiel, reparationer, underhåll och sjukvård. Alla dessa funktioner är nödvändiga för att kunna mobilisera krigsförband med rätt utrustning samt för att skapa uthållighet vid ett väpnat angrepp.
Nato och avtal ställer nya krav
Det svenska Nato-medlemskapet och olika bilaterala försvarsavtal innebär även att logistiken behöver möjliggöra utländska förbands närvaro och transporter inom landet.
Tidigare brister i logistiksystemet
Riksrevisionen pekar på tidigare brister inom området. Bland annat har Försvarsmakten haft svårigheter med att fördela materiel inom armén samt varit senfärdig med att beräkna behovet av förnödenheter och logistiskt stöd. En ackumulerad underhållsskuld från de senaste tre decennierna utgör ytterligare en utmaning.
– Den militära logistiken är eftersatt sedan många år. Om vi vid en kris inte kan transportera materiel och personal till rätt plats i rätt ögonblick blir det svårt att försvara landet eller ta emot hjälp utifrån, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Syftet med granskningen
Målet med granskningen är att undersöka om regeringen och Försvarsmakten bedriver ett effektivt arbete med att utveckla den militära logistiken.
Källa: Riksrevisionen
