En ny bana på pelare kan korta restiden Stockholm–Oslo till 90 minuter – förslaget har en prislapp på 150 miljarder kronor.
Ett nytt initiativ för att knyta samman de nordiska huvudstäderna Stockholm och Oslo med en höghastighetsjärnväg presenterades i dag.
Peter Vesterbacka vill bygga järnvägen på pelare. Bild: Illustration Skanska / CRIG
Bakom satsningen står bland andra den finske entreprenören Peter Vesterbacka, mest känd som skaparen av mobilspelsserien Angry Birds. Målet är att färden mellan städerna, som ligger cirka 46 mil från varandra, ska kunna genomföras på en och en halv timme – tack vare ett nytt järnvägssystem upphöjt på pelare.
Privat förslag om ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Oslo väcker debatt
Projektet har tagit inspiration från den kinesiska utvecklingen av höghastighetståg och beskrivs som ett privatfinansierat alternativ till tidigare förslag. Den föreslagna lösningen bygger på att järnvägen delvis ska sväva ovanför marken, vilket enligt initiativtagarna skulle minska både intrång och byggtid.
– Det finns en stor aptit hos investerare. Sverige är redo för detta, säger Peter Vesterbacka till Dagens Nyheter.
Kostnad på 150 miljarder – ska ge tio miljoner resor årligen
Projektets totala kostnad är beräknad till 150 miljarder kronor. Målsättningen är att banan ska stå klar redan inom åtta år, vilket innebär trafikstart omkring år 2033. Enligt planerna ska anläggningen kunna hantera tio miljoner resor per år. Med dessa siffror beräknar initiativtagarna att investeringen kan återbetalas inom tjugo år.
Kustaa Valtonen, civilingenjör och medgrundare till projektet, menar att den ekonomiska kalkylen är rimlig i förhållande till det förväntade resandet.
– Vi tror på tio miljoner resor per år där investeringen betalar sig inom 20 år, säger han till samma tidning.
I nuläget finns inga offentliga medel knutna till projektet. Finansieringen är tänkt att komma från privata aktörer. Initiativtagarna pekar på ett stort internationellt intresse och framhåller att det finns ett behov av moderna, snabba transportlösningar som binder samman regioner i norra Europa.
Konkurrens från svenskt projekt – regeringen försiktig men positiv
Sträckan mellan Stockholm och Oslo har diskuterats länge, och det finns flera andra aktörer med liknande ambitioner. Den mest framträdande konkurrenten är projektet Oslo–Sthlm 2.55, som drivs av ett svenskt bolag med samma namn. Projektet ägs av flera svenska kommuner och regioner längs det nuvarande järnvägsstråket.
– Oslo–Sthlm 2.55 är inte bara ett järnvägsprojekt, det är en möjlighet att knyta samman två länder och en investering i säkerhet, hållbarhet och tillväxt. Men det krävs långsiktighet, samverkan och politiskt mod för att vi ska komma vidare, säger Jonas Karlsson, vd för bolaget bakom projektet.
Det svenska projektet har som mål att minska restiden mellan huvudstäderna till två timmar och 55 minuter – därav namnet. Kostnaderna för detta initiativ uppskattas till mellan 50 och 75 miljarder kronor, beroende på slutlig sträckning och teknikval.
Regeringen har ännu inte tagit ställning till något av förslagen, men har visat intresse för att stärka den väst-östliga infrastrukturen. I april uttryckte infrastrukturminister Andreas Carlson (Kristdemokraterna) en försiktig öppenhet inför nya satsningar i samband med Sveriges Nato-medlemskap och det förändrade säkerhetspolitiska läget.
– Det är positivt med engagemang och att man pekar på nyttorna med det hela. Och det är också så att vi behöver stärka infrastrukturen i väst-östlig riktning i och med Natomedlemskapet och det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i nu, sade han till SVT utan att ge några löften.
Detaljer om banans utformning saknas ännu
Ännu har inga officiella dokument offentliggjorts om exakt var banan ska gå, vilka stationer som kan byggas eller hur den ska samordnas med befintlig infrastruktur. Det framgår dock att projektet inte är tänkt att gå via dagens järnvägsnät, utan att det skulle handla om en helt ny bana, byggd för höghastighetståg med kapacitet att nå uppemot 300 kilometer i timmen.
Genom att placera banan på pelare hoppas initiativtagarna kunna minska behovet av markförvärv och miljöingrepp, vilket i teorin skulle kunna påskynda tillståndsprocesserna. Projektets stödjare menar att tekniken redan används i flera delar av världen och ser en möjlighet att positionera Norden i den globala utvecklingen av snabb och klimatsmart kollektivtrafik.
Vad som återstår är dock flera viktiga prövningar – både politiska och tekniska. Hur projektet kommer att samordnas med andra nationella infrastruktursatsningar i Sverige och Norge är ännu oklart. I dagsläget finns ingen bindande överenskommelse mellan länderna om en gemensam satsning.
Om förslaget vinner stöd, skulle det kunna bli en av de största järnvägsinvesteringarna i Sverige i modern tid – och en ny förbindelse som på ett helt nytt sätt binder samman två av Nordens viktigaste huvudstäder.
Källa: Dagens Nyheter / SVT
