Litauen inleder denna månad byggandet av landets första anläggning för grön vätgas, belägen i Klaipėda hamn. Projektet markerar inte bara en ny fas i Litauens energiomställning, utan blir också det första i sitt slag i Östersjöområdet som riktar sig till sjöfarten.
Anläggningen, som får en elektrolysörkapacitet på två komma två fem megawatt, har nu fått bygglov. Den kommer att kunna leverera grön vätgas till både fartyg och landbaserade fordon som trafikerar hamnområdet. Projektets totala kostnad är beräknad till tolv miljoner euro, varav hälften finansieras genom EU:s återhämtnings- och resiliensfacilitet efter covid-19-pandemin.
EU-krav driver på utvecklingen
Projektet i Klaipėda är ett första steg mot Litauens mål att ha en elektrolysörkapacitet på en komma tre gigawatt till år 2030. Det nationella målet inkluderar även att ersätta fyrtioett procent av den grå ammoniaken med gröna alternativ. Det är ett mål som dock ligger något under EU:s krav om fyrtiotvå procent enligt det så kallade RED III-direktivet (Renewable Energy Directive).
Till skillnad från EU-förordningar måste direktiv som RED III införlivas i medlemsländernas nationella lagstiftning för att bli bindande. Litauen har ännu inte slutfört detta arbete.
Även sjöfarten påverkas av den nya tekniken. Genom EU:s FuelEU Maritime-regler måste fartyg som trafikerar Östersjön minska koldioxidintensiteten i sina bränslen. Reglerna premierar användning av så kallade förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung – exempelvis grön vätgas och dess derivat.
FuelEU Maritime innehåller en frivillig målsättning om en procent sådana bränslen i bränslemixen till 2031. Om målet inte uppnås kan ett bindande krav på två procent komma att gälla från 2034.
– De extra kostnaderna för grön vätgas och andra koldioxidsnåla bränslen kommer sannolikt att vara lägre än de straffavgifter EU planerar att införa, säger Tommaso Pelligrinelli, senior analytiker vid konsultföretaget Wood Mackenzie, under en presentation i London.
Tuffa krav bromsar större satsningar
Trots att projektet i Klaipėda är litet i europeisk jämförelse är det symboliskt viktigt. Samtidigt illustrerar andra exempel att utvecklingen av grön vätgas också står inför hinder.
Landets största producent av konstgödsel, Achema, fick i juli förra året 122 miljoner euro i EU-stöd för att bygga en större anläggning för grön vätgas. Planen var att ersätta trettio procent av företagets grå vätgasproduktion.
Men redan i september meddelade Achema att projektet skjuts upp. Företaget valde att återlämna EU-stödet och förklarade beslutet med de krav som väntas gälla från 2030 – nämligen att grön vätgasproduktion och elförsörjning måste matchas timme för timme.
Enligt Achema skulle det innebära en fördubbling av investeringskostnaden. Företaget överväger nu i stället att satsa på blå vätgas eller bredare lösningar för koldioxidinfångning.
Detta val kan komma i konflikt med EU:s mål om fyrtiotvå procent grön vätgas, men eftersom Litauen ännu inte har fört in målsättningen i sin egen lagstiftning är situationen oklar.
Maciej Ciszewski, strategichef vid Europeiska kommissionens energigeneraldirektorat, noterade under World Hydrogen Summit i Rotterdam att flera länder fortfarande arbetar med att implementera EU-direktivet – och att det finns en risk att nationella mål sätts lägre än vad EU kräver.
Källa: Recharge News
