Nytt forskningsprojekt: säkerhetsaspekter för autonom sjötrafik i Stockholm

Foto: Stockholms Hamnar

Stockholms Hamnar har tillsammans med flera partner beviljats medel av Trafikverket för forskning inom urban autonom sjötrafik i stadsmiljö. Syftet med forskningsprojektet är att utforska och utveckla säkerhetsaspekterna och skapa nya förutsättningar för hållbara mobilitetstjänster samt stärka Stockholms och Sveriges position i ett internationellt perspektiv.

Stockholms Hamnar med samarbetspartner har beviljats medel ur Trafikverkets forsknings- och innovationsportfölj inom sjöfart. Research Institutes of Sweden koordinerar forskningsprojektet som kallas PLUZ Policy Lab Urban Zjöfart. Andra aktörer som deltar i projektet är det norska rederiet Torghatten, teknikleverantören Zeabuz, Det Norske Veritas Sweden  som arbetar med klassning och certifiering av fartyg samt organisationen Vattenbussen AB med fokus på effektiv resursanvändning och vattenvägars potential att bidra till det hållbara samhället.

– Att i samverkan utforska och utveckla säkerheten kring innovativa självkörande fartyg är helt i linje med Stockholms stads kajstrategi, där ett utpekat område är forskning och utveckling inom stadsnära sjöfart. Vi ser även fram emot projektets möjlighet att stärka Stockholms och Sveriges position i ett internationellt perspektiv inom utvecklingen av hållbarhet och mobilitet inom sjöfart, säger Magdalena Bosson, vd Stockholms Hamn.

Sedan tidigare har Stockholms Hamnars färskaste kund, Torghatten, aviserat att de till våren sätter in en elektrisk och självkörande färja över Riddarfjärden mellan Södermalm och Kungsholmen. Det gemensamma forskningsprojektet ska utforska säkerhetsperspektiv för fjärropererad passagerartrafik på vatten och har med anledning av den kommande autonoma trafiken på Riddarfjärden möjlighet att utgå från en konkret, till en början bemannad, verksamhet i Stockholm.

– Idén med projektet är att inför och parallellt med vår nya trafik på Riddarfjärden undersöka vilka policymässiga utmaningar en autonom verksamhet kan innebära. Det är viktigt när vi stegvis ska gå över från trafik med en operatör ombord, till en färja som övervakas och fjärrstyrs från ett kontrollrum på land, säger Reidun Svarva, affärsutvecklingschef på rederiet Torghatten AS.

Forskningsprojektet är ett steg i riktning mot att kunna använda autonom teknologi till sjöss. Med det tillkommer att säkerställa en ansvarsfull och säker utveckling och behovet av att se över denna form av nya tjänster i relation till regelverken.

– Autonoma fartyg kan vara nyckeln till att lösa transportutmaningar kostnadseffektivt, men det kräver förutsägbara ramvillkor för att till fullo utnyttja potentialen. Den kunskap vi bygger genom detta projekt kan etablera nya förutsättningar för autonoma system och policyer så att nya transportlösningar kan etableras, tillägger Erik Dyrkoren, vd för Zeabuz.

Företaget Vattenbussen startades för att kunna minska klimatpåverkan genom att använda vattenvägen i större utsträckning, istället för att satsa på kostnadsintensiva infrastrukturanläggningar som riskerar att ge en högre klimatpåverkan.

– För resenären är det ofta avgörande med hög turtäthet. Med självkörande teknik kan fartygstrafik fungera som en flytande bro eller tunnel, men med lägre klimatavtryck än mer traditionella former av infrastruktur. Projektet är ett första viktigt steg för att på sikt bidra med nya attraktiva möjligheter för fotgängare och cyklister, säger Susanna Hall Kihl, vd på Vattenbussen AB.

Forskningsprojektet pågår perioden februari 2023 till februari 2025.

– Lösningar och regelverk för den maritima industrin relaterat till autonom utveckling är en viktig del av vår verksamhet och vi ser fram emot att kunna lära mer och bidra i detta projekt, säger Mikael Johansson, Head of Maritime Advisory Sweden & Denmark på DNV AB.

Forskningsprojektet PLUZ Policy Lab Urban Zjöfart är en fortsättning på innovationsprojektet Smarta Fartyg som också koordinerats av RISE.

Källa: Stockholms Hamnar