Sjöfartsverket föreslår höjda avgifter för handelssjöfarten och därmed ytterst för transportköparna, något som branschorganisationen Svensk Sjöfart motsätter sig, bland annat eftersom verket föreslås få ett stort tillskott från regeringen samtidigt som man ger tydliga signaler om att avgifterna inte bör höjas.
Svensk Sjöfart har tidigare påpekat att Sjöfartsverket, där bara var tionde utgiftskrona finansieras av staten och närmre åtta kronor kommer från bransch/transportköpare, har en orimlig finansieringsmix i förhållande till verkets uppdrag och de politiska målen. Det föreslagna tillskottet som aviserades av regeringen efter att remissen skickades ut välkomnas naturligtvis av branschorganisationen. Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström menar att långsiktigt ökade anslag är centralt för Sjöfartsverket inte genom avgiftshöjningar ska tvingas sänka sjöfartens, och därmed näringslivets, konkurrenskraft.
– I slutändan får avgiftshöjningar stora konsekvenser för hela samhället. Vi ser Sjöfartsverkets utmanande ekonomiska situation men menar att lösningen inte kan vara att sänka sjöfartens konkurrenskraft. Regeringen måste som ansvarstagande ägare och utifrån de mål man har agera. Stora delar av sjöfarten har drabbats hårt under coronapandemin, att då höja avgifterna och minska sjöfartens konkurrenskraft ytterligare kan få stor påverkan på både försörjningsberedskapen, svensk industris konkurrenskraft och Sveriges hållbarhetsarbete.
– En stor brist i Sjöfartsverkets arbete med förslaget om höjningar är att det saknar en konsekvensanalys över vilka samhällsekonomiska kostnader höjningarna får. Att höja avgifter kraftigt, men inte ha en aning om hur det påverkar hela samhället är märkligt. Ett verk bör rimligtvis arbeta för att samhället ska fungera så bra som möjligt och ta välgrundade beslut baserat på samhällsnytta. Att dessutom exempelberäkningarna som presenteras i Sjöfartsverkets förslag på höjningar innehåller direkta felaktigheter är något som givetvis måste korrigeras, säger Rikard Engström, vd Svensk Sjöfart.
