Många sjöfartsmotioner till riksdagen

Totalt har 73 förslag om sjöfarten lämnats in av riksdagspolitiker. Foto: Svensk Sjöfart

Under den allmänna motionstiden lämnar riksdagspolitiker in förslag om alla frågor som riksdagen beslutar om. Totalt har 73 förslag som nämnt sjöfart lämnats in av riksdagspolitiker från samtliga partier. Moderaterna är det parti med flest förslag gällande sjöfarten, följt av Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. Bland de olika riksdagspartiernas förslag föreslås bland annat tillsättandet av ett sjöfartsråd, expansion av marintekniska industrin och avskaffande av farledsavgifterna.

Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström ser mycket positivt på att antalet förslag gällande sjöfart är stort och att flera av branschens förslag även återspeglas i motionerna.

– Bland annat Moderaternas förslag om att utvärdera tonnageskatten för att få fler svenskflaggade fartyg, förhandsbesked om sjöfartsstöd samt att en översyn som säkerställer att sjötrafikens olika avgifter och skatter inte sammantaget försämrar svensk sjöfarts konkurrensvillkor är som ljuv musik i mina öron. Men det är inte bara ljuv musik ur ett sjöfartsperspektiv utan ur det än viktigare perspektivet AB Sveriges konkurrenskraft och hållbarhetssträvan. Dessa förslag skulle, om de realiserades, på riktigt kunna bidra till att sjöfartens möjlighet att bidra till ett hållbarare samhälle stärks.

– I den situation som coronapandemin har försatt sjöfarten i och då inte minst färjetrafiken där det internationella resandet mer eller mindre upphört är det viktigt med åtgärder som säkerställer att sjöfarten kan upprätthållas och snabbt skala upp när vi kommer ut på andra sidan av pandemin. Särskilt en förlängning av den tillfälliga sjöfartsstödsförordningen och en utökning av det maximala antalet dagar för korttidspermittering är ytterst angeläget. Även omställningsstödet är viktigt detta bör också utformas så att det inte diskriminerar rederier- där den traditionella strukturen ofta är att driften och själva fartygen är i olika bolag, säger Anders Hermansson, vice vd Svensk Sjöfart.

Frågan om farleds- och lotsavgifter har väckt stort intresse bland riksdagspartierna och lyfts av bland annat av Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Moderaterna.

– Sjöfartsverket tar in farledsavgifter och miljödifferentierade avgifter. Myndigheten har dock haft svårt att miljödifferentiera på ett tillfredsställande sätt. Idag får till exempel fartyg som har eldrift – och därmed släpper ut noll CO2 – höjda avgifter. Därför behöver Sjöfartsverket ta ett helhetsgrepp i denna fråga, skriver Anders Åkessson med flera (C) bland annat.

Inom samarbetet Blå Tillväxt, ett samarbete mellan Seko Sjöfolk, Svensk Sjöfart och Sjöbefälsföreningen, har parterna bland annat identifierat en utveckling av tonnageskatten som viktig för att öka den svenska handelsflottan. Både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lyfter frågan och vill se en förbättring av tonnageskattesystemet.

– Tonnageskattesystemet behöver förenklas och utvecklas så att fler kan omfattas. I dag gäller inte reglerna fartyg som seglar inom svenska vatten mer än en fjärdedel av tiden under ett år. I dagsläget måste också fartygen ingå i systemet i minst tio år för att få ingå i systemet. Det innebär alltså att ett rederi måste vara säkert på att trafiken utanför svenskt vatten kommer att vara stabil under lång tid, för att våga ansluta till systemet, säger Hampus Hagman.

En ytterligare viktig fråga som både fackföreningarna och branschen tidigare lyft är frågan om ett sjöfartsråd, något som bland annat Boriana Åberg (M) föreslår.

– Det är angeläget att nu säkerställa att denna positiva utveckling fortsätter. Med syftet att långsiktigt stärka den maritima näringens konkurrenskraft bör en samverkansplattform i form av ett sjöfartsråd inrättas, skriver Boriana Åberg (M) i ett förslag.

– I dag är sjöfarten i Sverige underutnyttjad i jämförelse med andra länder i Europa. Det finns betydande vinster med överflyttning av gods från landtransporter till sjöfart, framförallt vad gäller avlastning av den ansträngda landinfrastrukturen och minskade utsläpp av växthusgaser, säger Pia Nilsson (S) i ett förslag om att studera förutsättningarna för en ny Hjulstabro på väg 55.