För drygt 20 år sedan antog Sveriges riksdag Nollvisionen, ett långsiktigt mål som innebär att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Alkolås som känner av utandningsluft, varningssystem som aktiveras vid trötthet samt krockkuddar såväl invändigt som utvändigt. Fordonsindustrin arbetar febrilt för att göra bilen tryggare. Men på vilket sätt kan infrastrukturen bidra till säkrare vägar för alla?
Det reder Jakob Holm, vd på teknikkoncernen Sdiptech, ut i samband med den globala trafiksäkerhetskonferensen som nu genomförs i Stockholm. Det finns en tydlig koppling mellan hastighet och olyckor i trafiken. Skadeföljden vid en olycka blir i genomsnitt lindrigare vid lägre hastigheter, dessutom minskar risken för att olyckan ens inträffar då trafikanten har en bättre möjlighet att väja.
– Enligt en rapport från Trafik Analys avstår kvinnor från resor som känns otrygga i högre utsträckning än män, säger Jakob Holm, vd på Sdiptech. I många europeiska städer behöver allt fler olika typer av fordon med varierande hastigheter slåss om utrymmet på vägarna. Bilar, bussar, spårvagnar, elsparkcyklar, poddar, cyklar och gående ska kunna samspela på ett säkert sätt.
Den tekniska utvecklingen drivs på av urbaniseringen i de allt mer komplexa stadsområdena. I samband med att trafikkameror i större utsträckning utvecklas till intelligenta system kan de öka såväl säkerhet som framkomlighet och komfort. Förutom att läsa av hastighet finns det system som kan identifiera trafikanter som kör mot rött eller talar i mobiltelefon.
– På sträckor med varierande hastighetsgränser finns omställbara vägmärken som visar rekommenderad hastighet. Angivningen ändras exempelvis när det finns risk för halka eller oskyddade fotgängare på vägen. Enligt Trafikverket ökar olyckorna bland gångtrafikant rejält under november och december. Vinterförhållanden är en viktig aspekt för trafiksäkerheten.
