Riksrevisionen kritiserar stödet till miljöbilar

Samhällets kostnader för klimatbonusbilar är höga. Arkivbild

Riksrevisionen har granskat de styrmedel som sedan 2006 har använts för att öka andelen miljöbilar i Sverige*. Totalt har utgifterna för staten legat på drygt 13 miljarder kronor. Den övergripande slutsatsen är att detta jämfört med andra insatser på samma område har varit förhållandevis kostsamma sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp.

Riksrevisionen konstaterar också att många subventionerade miljöbilar har gått på export, vilket ytterligare minskat kostnadseffektiviteten. Effektiviteten i insatsen påverkas även negativt av att personer med förmånsbilar via sitt jobb får en avsevärt högre subvention än personer som väljer att köpa en miljöbil privat. Dessutom har en oproportionerligt stor del av stödet fördelats till storstadsregioner.

– I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga, säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen är vidare kritisk till att ingen sammantagen samhällsekonomisk bedömning har tagits fram för någon av de åtgärder som granskats, där den tänkta åtgärdens nyttor ställts mot kostnader, eller där bedömningar av kostnadseffektivitet har gjorts ­– vilket krävs enligt regeringens egna riktlinjer för genomförandet av reformer.

Beslutsunderlagen har dessutom endast knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att syftet med åtgärderna har varit att på sikt minska utsläppen av framför allt koldioxid. Det finns heller ingen plan för uppföljning och utvärdering för det flesta av insatserna.

– Riksdagen har varit tydlig med att åtgärder för att minska transportsektorns klimatpåverkan ska vara samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva. Granskningen visar att dessa styrmedel inte lever upp till detta, säger riksrevisor Helena Lindberg.