Mikromobilitet intar stadskärnorna

Foto: Arkivbild

Mikromobilitet var ett av många aktuella ämnen på agendan under mässan ”Hypermotion 2019” i Frankfurt am Main . Mikromobilitet är ett ganska nytt begrepp inom logistiken.  Vad det handlar om är det som i transportnäringen kallas ”the last mile” - men då inte bara om paket utan också om transport av människor. Mikromobilitet är samlingsnamnet för transportmedel som hanterar de första och sista kilometerna av stadsresan. Det globala konsultföretaget McKinsey & Company redovisar mikromobilitetens möjligheter i en nyligen publicerad rapport. Enligt konsultföretaget så är mikromobilitet något som tillhör framtiden.

 

Storstädernas gator har på kort tid översvämmats av elsparkcyklar och elcyklar. Kritiken har inte låtit vänta på sig.  Vare sig det är Stockholm eller Barcelona så har reaktionerna varit starka. Trafikkulturen bland elfordonsförarna har inte varit den bästa och folk har förargat sig över slarvigt parkerade el­sparkcyklar som blockerar trottoarer och gångvägar. Mikromobilitet är en ny företeelse och det behövs tid för att reglera trafiken och skapa ordning när det gäller uppställningen av cyklarna.

Marknaden för mikromobilitet är enorm. Enligt McKinsey har det investerats mer än 5,7 miljarder dollar i mikromobilitet sedan 2015 varav 85 procent i Kina. Prognosen för mikromobilitet-marknadens utveckling till 2030 ligger på mellan 200-300 miljarder dollar i USA, 100-150 miljarder dollar för Europa och 30-50 miljarder dollar i Kina. I Sverige finns nu tio olika sparkcykelmärken: Voi, Lime, Ozon, Tier, Moow, Ayo, Circ, Bird, Aimo och Vosh. I Stockholm fanns i augusti cirka 9 000 elsparkcyklar, enligt Stockholms stad.

Men infrastrukturen har inte riktigt hängt med i mobilitetsutvecklingen. En ny rapport från IVL, Svenska Miljöinstitutet, tar upp frågan om hur staden ska organiseras när bilåkandet ska minska och alternativa färdmedel expandera. Många kommuner är i färd med att ställa om från städer med billiga och centrala parkeringsplatser för bilar till grönare och tätare blandstäder med högre inslag av hållbart resande som cykel och kollektivtrafik. Man behöver göra det enklare för de som väljer alternativa färdmedel i stället för bil, menar man på IVL.

Mikromobiliteten fyller en viktig funktion särskilt som koldioxidutsläppen ska minska. Man strävar på olika sätt att minska biltrafiken i storstäderna och här har det funnits ett glapp som mikromobiliteten  kan överbrygga. Att ta sig till närmaste kollektivtransport på ett smidigt sätt kan göra att många ställer bilen.

Utvecklingen för stadskärnornas kommunikationer går snabbt.  Kanske kommer bilar standardutrustas med en elsparkcykel för den sista kilometern? Volkswagen, till exempel, erbjuder en hopfällbar ”cityskater” att ha i bakluckan. Samtidigt utvecklas olika appar som knyter samman citymobilitet i olika nätverk i en blandning av kollektivtrafik, autonoma transportsystem och privata lösningar. Hållbarhet och cirkulär ekonomi är ledord för  mikromobilitetens utveckling som går från privat ägande av transportmedlen mot att köpa transport som en tjänst.

                                                                                                                                                                     

                                                                                                                                                                                                                       Peter Höök

 

Det finns cirka 9 000 elsparkcyklar i Stockholm.