"Algerna är bra på att producera biodiesel"

Oldling av alger i säckar i heta Fort Myers i Florida. Foto: Markku Björkman

- I framtiden kommer vi att tanka bilen med biodiesel gjord på blågröna alger.

Är detta bara en av uppfinnarjockarnas många ogenomförbara drömmar?

Inte om man frågar Mikael Jämsä, som har forskat om just detta i sin doktorsavhandling inom miljöteknik vid Åbo universitet.

Jämsä berättar för nyhetssajten Svenska Yle att idén med studien var att försöka producera bioenergi från mikroalger som samtidigt renar avloppsvatten – i det här fallet skulle bioenergin vara i form av biodiesel.

Jämsä undersökte därmed hur snabbt mikroalger och cyanobakterier, som i vardagligt tal är mer kända som blågrönalger, kan binda näringsämnen från avloppsvatten samt hur bra algerna är på att producera bioenergi.

I undersökningens andra fas undersökte Jämsä vilken typ av avloppsvatten som lämpades sig bäst för att odla den algtyp som visade sig vara bäst på att producera bioenergi och på att rena vatten.

- Det bästa alternativet visade sig vara det kommunala avloppsvattnet, säger Jämsä.

Efter att algerna hade vuxit till sig i avloppsvattnet togs de till vara och fettet i dem separerades.

Jämsä säger att en del av de undersökta algerna bestod av de ökända blågrönalgerna som invaderar nordiska simstränder på somrarna.
Men den alg som visade sig vara mest effektiv för studien var grönalger, som är i samma storlek som de blågrönalgerna och som bildar en slags vällingaktig sörja.

Grönalgerna som användes i den här studien är encelliga, så kallade mikroalger..

Med andra ord användes i studien inte det som på svenska kallas för tång (finska merilevä), och som till skillnad från de undersökta grönalgerna är en flercellig alg eller en så kallad makroalg.

Alla grönalger är ändå inte mikroalger, utan en del av dem är makroalger.

- De blågröna algerna är inte lika effektiva som grönalgerna därför att de blågrönalgerna binder energi till kolhydrater som är lättare att förvandla till bioetanol, medan grönalger binder energi till fetter som är lättare att förvandla till biodiesel, säger Jämsä.

Om försöket med att använda alger som biodiesel lyckas på en större skala skulle det betyda att vi i framtiden inte längre behöver använda fossila bränslen.

Enligt Jämsä samarbetar två företag just nu, som med hjälp av genmanipulation försöker göra algerna ännu effektivare för att producera biodiesel.

- Algerna skulle odlas i stora utomhusbassänger på upp till en hektar och med genetisk manipulation skulle man enligt mig kunna försöka få algerna att hela tiden samla på sig och svetta ut fetterna ur cellerna vilket skulle göra dem lätta att samla upp från ytan av bassängerna.

Idén med att omvandla algers fetter till biodiesel är inte helt ny, skriver Svenska Yle.

Liknande studier har även gjorts på andra håll i världen – bland annat i Sydeuropa, USA och andra varmare länder har det gjorts mycket forskning kring detta.