Kan digitalisering inom transportsektorn lösa många av dagens miljöproblem inom transportsektorn? Det var en av frågorna som försökte ges svar på när IVL Svenska Miljöinstitutet arrangerade konferensen ”Hållbara transporter” i Stockholm.
Svante Axelsson, samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige, sa att han möter en otrolig energi och lust att förändra hos företagen och ute i kommunerna. 180 organisationer och företag är med i Fossilfritt Sverige, däribland Stora Enso, Volvo och SSAB. Det är ett starkt tryck att få vara med och skapa ett fossilfritt samhälle, menade han.
– Det är tuffa åtaganden vi har framför oss men med Parisavtalet i ryggen och med den blocköverskridande uppgörelsen om att minska utsläppen från svenska fordon med 70 procent fram till 2030 så har vi enormt bra förutsättningar för att nå våra mål, sa han.
Han lyfte också fram hur viktigt det är med storytelling – att skapa en gemensam, positiv berättelse om hur vi kan ställa om vårt samhälle.
Miljöhistorien visar vilka fajter vi har vunnit; försurningsdebatten, freondebatten, Reach. Det har gått mycket lättare än vad miljörörelsen trott. Det är det som är den goda berättelsen som vi måste berätta för människor.
– Jag tänker ibland att vi inte ska gå på klimatfrågan via huvudingången, utan via köksvägen. Hälsoargumenten räcker väldigt långt i klimatarbetet. Det är det som driver Kina, hälsopolitiken är deras grund för klimatpolitiken, sa han.
Ett kraftverktyg
Sveriges miljöminister Karolina Skog lyfte fram biobränslen som en viktig pusselbit för att ställa om transportsektorn. Men där kämpar Sverige mot EU-kommissionen.
– Vi kommer inte att ge oss förrän vi har en rimlig beskattning i Sverige där biobränslen får långsiktiga spelregler. Så att vi kan få till de stora investeringar som krävs. Det är oerhört frusterande nu när vi har ett stort stöd för biobränslen från branschen och som vill komma till de storskaliga lösningarna men det är en beskattningsfråga som hindrar idag och så kan vi inte ha det, sa hon.
Hon lyfte också fram stadsmiljöavtalen som ett kraftigt verktyg för att förbättra kollektivtrafiken.
– Vi ser kapacitetsproblem med kollektivtrafiken över hela Sverige. Därför har vi tagit fram stadsmiljöavtalen, som en permanent lösning för statlig medfinansiering i kollektivtrafiklösningar. Stadsmiljöavtalen är inget projekt, inget tillfälligt, utan ett permanent, kraftigt verktyg. Vi kommer också från och med nästa år öppna upp för att göra investeringar i cykelinfrastruktur genom stadsmiljöavtalen. Det är av samma anledning – att vi ser cykelinfrastrukturen som en viktig strategisk fråga, sa hon.
Under dagen hölls även en specialsession av KNEG (Klimatneutrala godstranspoter på väg) och NTM (Nätverket för transporter och miljön). Dessutom diskuterades digitalisering, klimatsmarta transporter, drivmedel och bilfria städer.
DHL om digitaliseringen inom transportsektorn
Digitaliseringen i samhället ökar på alla fronter och så också inom transportsektorn. Maria Nilsson Öhman på DHL Freight, pratade om hur vi kan digitalisera godstransporterna för att skapa ett bättre flöde.
- Vi är mitt uppe i ett skifte där e-handeln ökar och allt fler konsumenter vill ha sina kollin och paket hemkörda, ofta under kvällstid. Men våra brevlådor ser likadana ut som för 50 år sedan. Det här ställer helt nya krav på oss som godsleverantör, säger Maria Nilsson Öhman som framförde lösningen att vi kanske skulle skapa digitala paketboxar för olika områden, där man får hämta sina paket när det passar.
Hon ville också passa på att lyfta fram det faktum att såväl beställare som konsumenter ibland ställer orimliga krav på speditören.
- När man sitter nätet och beställer vill man inte att transporterna ska kosta något. Samtidigt vill våra kunder att vi ska ta vårt ansvar för hållbarhet och ha så låga utsläpp som möjligt. Det är en ekvation som vi och även våra konkurrenter inte får att gå ihop.
Ny nisch inom den elektroniska mathandeln
Matsvinnet är enormt i dagens samhälle i såväl producent- som konsumentledet. Enorma mängder mat som producerades når aldrig fram till konsumenterna. Det kan till exempel vara varor med bäst-före-datum som snart passerat felmärkningar, byten av förpackningar överproduktion, felbeställningar osv.
- Bara i Sverige slängs 1, 9 miljoner ton mat varje år. Men maten är oftast helt perfekt och borde därför inte slängas. Det säger Karl Andersson, vd för det nya uppstickarföretaget Matsmart och som var en av talarna under IVL:s konferens också han under vinjetten digitalisering inom transportsektorn.
Matsmart har hittat ett hål på marknaden, som inte stormarknaderna har kunnat fylla. Det handlar just om det stora matsvinnet. Här finns det en stor marknad för varor som de traditionella handlarna inte kunnat sälja, men som just Matsmart här funnit en nisch inom e-handeln.
- Livsmedelsindustrin omsätter 260 miljarder kronor varje år. Vi har hittat ett litet glapp i de stora kugghjulen som snurrar, säger Karl Andersson, som berättade om hur företaget grundades för några år sedan och nu växt till sig rejält.
- Hela idén kommer från vår medgrundare, Erik Södergren, som hade en ICA-handel i Akalla i nordvästra Stockholm. Han såg dagligen hur mycket bra mat som faktiskt slängdes. Var det tre dagar kvar på brödet, så kom brödleverantören och hämtade tillbaka varorna och slängde det. Samtidigt kom det andra leverantörer som ville bli av med sina överblivna volymer och Erik köpte upp dessa till ett mycket lågt pris och sålde därefter vidare stora restpartier i sin egen butik. Många kunder kom in flera gånger per dag för att hitta just dessa fynd som ofta kunde ligga nära bäst-före-datum.
Erik insåg alltså att det finns enorma marginaler mellan just bäst-före-datum och sista förbrukningsdag och kom till insikt om affärspotentialen. Erik ville därefter utveckla sin affärsidé, men inte under ICA-flagg, utan i egen regi. Det var alltså så företaget Matsmart startade sin verksamhet med trion Ulf Skagerström, Erik Södergran och nämnda Karl Andersson i spetsen.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
