Mötesplatsen för dig inom lager-, transport- och logistikbranschen, apr, 21 2019
Senaste Nytt...

VTI analyserar livscykelkostnader för vägmärken

Foto: bluejava/Mostphotos
Foto: bluejava/Mostphotos
Publicerad av
Peter Höök - 31 jan 2019

På uppdrag av Trafikverket har VTI genomfört en analys av livscykelkostnad för vägmärken med fokus på reflexmaterial. Syftet är dels att veta mer om framtida kostnader för vägmärken, dels att förbättra underlaget för upphandlingarna.

Forskarna har undersökt vägmärkena, både vad gäller färgernas kvalitet och förmågan att reflektera ljus. Bland annat visade det sig att röda färger åldrades oväntat snabbt i förhållande till vad som utlovats och att övriga färger nästan alltid får godkänt. Livscykelanalysen för vägmärkena visade på stor spännvidd med en kostnad på mellan 36 och 194 kronor, räknat per kvadratmeter och år.

Det är viktigt att vägmärken och vägmarkeringar syns bra i trafiken. VTI har analyserat livscykelkostnader och bedömt läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie. En metod har tagits fram för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.

För att undersöka hur bra vägmärken syns och går att läsa har forskarna genomfört ett fältexperiment. Ett huvudresultat var att äldre förare läste vägmärken på ungefär samma avstånd i både hel- och halvljus, medan yngre förare läste på längre avstånd med halvljus och dessutom kunde läsa på betydligt längre avstånd.

Syftet med studien var främst att utvärdera vägmärkens läsbarhet, så att det reflekterade ljuset varken är för intensivt eller för svagt, med hänsyn till bilförares variation i mörkerseende. Därför testades två sorters reflexmaterial, som reflekterar olika mycket ljus, på både yngre förare som har bra mörkerseende och synskärpa och på äldre förare med jämförelsevis betydligt sämre mörkerseende och synskärpa.

– Resultaten visar att de testade reflexmaterialen var väl avpassade för äldre förares syn och att den nedre gräns som anges i regelverket för montering av nya vägmärken inte är för högt satt, utan kan möjligtvis kan höjas något, säger forskaren Björn Lidestam. 

Annons

Annons